Ledare: Arbetarklassen gav EU fingret

EU-valet är över och vi säger hejdå till de 21 svenska EU-parlamentariker som de flesta inte kan namnen på och som med något enstaka undantag inte kommer synas för väljarna förrän om fem år vid nästa EU-val.

De 21 svenskarna ska tillsammans med 699 andra parlamentariker nu låtsas ha makt och inflytande. Den verkliga makten ligger hos kommissionen och ministerrådet och dikteras av 30.000 lobbyister, där störst kassa och bäst mutor ger betydligt mer inflytande än den marginella påverkan ledamöterna i EU-parlamentet har. 

Detta vet många väljare och det är en viktig orsak till det låga valdeltagandet i EU-val efter EU-val. Glädjande nog sjönk valdeltagandet med 1,88 procentenheter och landade på 53,4 procent. 

De tre senaste EU-valen har det svenska valdeltagandet ökat. Det trodde makten skulle ske även denna gång. Men de segerrusiga politiker som samtliga, utom SD, på ett motbjudande sätt utropade sig till segrare på valnatten smolkas i sitt segerrus av att de åtnjuter så lågt folkligt stöd.

Att 46,6 procent av väljarna struntar i att rösta är en seger för alla oss som vill få bort Brysselmakten och den grundlagsfästa högerpolitiken. 

EU-fördragen, som EU-parlamentet inte kan ändra på, har varit en starkt bidragande orsak till de växande klassklyftorna, massarbetslösheten och dräneringen av välfärden i Sverige.

Valdeltagandet i EU som helhet var ännu lägre än i Sverige. Lägst blev det i Kroatien med dryga 21 procent, följt av Lettland med 28 procent och Bulgarien på 34 procent.

EU som institution har inte och har aldrig haft folkligt stöd. EU är ett överklassprojekt för storkapitalet. 

Här finns förklaringen till att extremhögern går fram i valet. EU:s orubbliga högerpolitik skapar med nödvändighet en tvångströja med sämre villkor för arbetare och vanligt folk. Extremhögern kommer som vanligt med sina enkla lösningar och skyller på invandrare genom att sätta grupp mot grupp och individ mot individ i stället för klass mot klass. 

Ska villkoren för Europas arbetare bli bättre måste EU-politiken och hela EU försvinna. Det är omöjligt att lappa och laga i ett så genomruttet system som EU; att försöka ge sken av att EU kan bli bättre genom olika förslag i EU-parlamentet är inte naivt, det är att medvetet bedra och ljuga.

Det är just detta de kandiderande partierna i EU-valet gör. Nästan inga av de valaffischer som prytt den svenska gatubilden tog upp saker som finns på EU-parlamentets bord. 

Moderaternas budskap om att i EU grundlagsskydda aborträtten kräver en omförhandling av EU:s fördrag, men om en sådan omförhandling säger Moderaterna inte ett pip. Dels vet de att det vare sig finns på dagordningen eller är möjligt och dels vill de inte omförhandla fördragen med allt vad det skulle medföra med folkomröstningar och länder som skulle säga nej.

Socialdemokraternas affisch om att ”göra något stort” får väl sägas vara en av de mest intetsägande valaffischerna någonsin. Likväl ökade sossarna för första gången någonsin i ett EU-val.

Men nu var inte syftet med partiernas valaffischer att ragga nya väljare utan att mobilisera sina redan frälsta till att gå och rösta. Det låga valdeltagandet är också partiernas problem.

Här är alla riksdagspartier utom Miljöpartiet och Vänsterpartiet förlorare eftersom de tappat ett stort antal röster jämfört med riksdagsvalet för 1,5 år sedan. Sossarna tappade 924.000 röster, Moderaterna minskade med drygt 500.000 röster och Sverigedemokraterna förlorade nästan 780.000 röster.

Att Sverigedemokraterna för första gången minskar i ett val är viktigt. I valrörelsen kastade SD masken och framträdde som de vill framträda med en rå konfrontativ ton där de använde sig av de öppna nazisternas term om folkutbyte, och där de så tydligt vill bygga murar och skapa splittring bland folk. Detta har inte gått hem hos väljarna och huvuden lär rulla bland SD:s strateger och pr-makare. 

EU-valet 2024 i Sverige var ett klassval. Den parlamentariska vänstern ökade och högern backade. Men klassvalets karaktär utgörs av vilka som vände spektaklet ryggen. Högst valdeltagande finns som tidigare i städerna. Där medelklassväljarna är trogna röstare. 

I Stockholm med ett valdeltagande på över 63 procent fick MP mer än 20 procent och V över 15 procent. I studentstaden Lund var valdeltagandet 67 procent, där fick MP nästan 23 procent och Liberalerna nästan tio procent. Lägst valdeltagande var det i Gävleborg och Västmanland, och det är tydligt att valdeltagandet är lägre i arbetarområden och i förorter, alltså på ställen där EU:s högerpolitik märks allra mest.

EU-valet visar att varken svenskar eller andra EU-medborgare är särskilt engagerade i låtsasparlamentet i Bryssel. Här hemma visar valresultatet att frågan om Sveriges medlemskap i EU åter måste aktualiseras och att det svenska medlemskapet i unionen behöver utvärderas i en ny folkomröstning.

Förra veckan kom SCB:s stora partisympatiundersökning som visar att trots massiv EU-propaganda är alltjämt 40 procent fortsatt mot eller tvekande inför EU-medlemskapet. Här visar SCB att fler är för det svenska Natomedlemskapet än det svenska EU-medlemskapet. Motståndet mot euron är fortsatt starkt med 50 procent mot och 30 procent för.

EU-valet 2024 gav makten långfingret och stärkte de krafter som vill bort från den lagstiftade högerpolitiken. Nu gäller det att förvalta valresultat, att samlas kring arbetet för att kräva en ny folkomröstning om det svenska EU-medlemskapet och i den vinna gehör för Sverige ut ur EU!