Arbetarkvinnors medellivslängd sjunker – då vill eliten höja pensionsåldern

Eftersom vi lever allt längre måste vi höja pensionsåldern för att pensionspengarna ska räcka. Så har mantrat från såväl moderata som socialdemokratiska politiker låtit de senaste åren.

Men påståendet att vi lever allt längre stämmer inte. Åtminstone inte för alla. Bland grupper av arbetarkvinnor sjunker den förväntande livslängden, enligt Statistiska centralbyråns, SCB:s, demografiska analys som publicerades i oktober förra året.

SCB redovisar förväntad livslängd vid 30 år respektive 65 år för män och kvinnor efter utbildningsnivå. I gruppen kvinnor med endast förgymnasial utbildning har den förväntade medellivslängden vid 30 års ålder sjunkit med 0,2 år sedan 2012, och med 0,4 år sedan 2006.

Den förväntade livslängden för kvinnor med endast förgymnasial utbildning vid 65 års ålder ökar endast mycket blygsamt, med 0,1 år sedan 2012. Även för kvinnor med gymnasial utbildning är ökningen betydligt blygsammare jämfört med män med eftergymnasial utbildning. Den sjunkande förväntade livslängden har inte att göra med de senaste årens invandring, eftersom Statistiska Centralbyrån i sin undersökning endast tillfrågat personer födda i Sverige.

Det är naturligtvis inte antalet högskolepoäng, utan klass, som är den avgörande faktorn. I gruppen kvinnor med endast förgymnasial utbildning finns en större andel arbetarkvinnor med tunga arbetaryrken, låg lön och otrygga anställningar än i gruppen med eftergymnasial utbildning.

– Det hänger ihop med vilka levnadsvanor man har, var man kan välja att bo och vilken möjlighet man har att koppla av. Man har olika tunga jobb, och de som har högre inkomst har större möjligheter att ta semester, säger Örjan Hemström, demograf på Statistiska Centralbyrån, i en intervju med Dagens ETC från 2017 på frågan om varför gruppen högutbildade lever så mycket längre än arbetare.

Trenden med sjunkande förväntad livslängd för kvinnor syns också geografiskt. I många glesbygdskommuner minskar den förväntande livslängden för både män och kvinnor, men minskningen är allra tydligast hos kvinnor. I kommuner som Åsele, Dorotea, Ånge och Bjuv har den förväntade medellivslängden sjunkit kraftigt. I Dorotea var den förväntade medellivslängden åren 2008-2012 för kvinnor 83,81 år. Under åren 2013 till 2017 var medellivslängden 80,58.

SCB påpekar att medellivslängden varierar från år till år och att jämförelser kan vara missvisande, men skillnaderna mellan kommuner som Lidingö, Täby och Vellinge, där medellivslängden för kvinnor nästan enbart ökar, jämfört med glesbygdkommuner talar ändå sitt tydliga språk.

När Pensionsgruppen med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i spetsen, som fått i uppdrag av sex riksdagspartier att utreda pensionssystemet, i början av februari föreslog höjd pensionsålder upprepades återigen argumentet att vi lever allt längre.

Men det finns inget ”vi” i det svenska klassamhället. Högutbildade och högavlönade män och kvinnor i Lidingö lever definitivt allt längre och med sina fina titlar har de både tid och råd att hålla sig vid god hälsa. Så kan Annika Strandhäll själv plocka ut en generös statsrådspension redan vid 61 års ålder.

För arbetare i allmänhet och arbetarkvinnor i synnerhet ser verkligheten annorlunda ut. Här behövs istället en reform för sänkt pensionsålder med höjd pension för en värdig ålderdom efter ett slitsamt yrkesliv.