Arbetarområden hårdare drabbade av coronaviruset
Risken att insjukna och dö i covid-19 är upptill tre gånger så stor i Stockholms arbetarförorter jämfört med mer välmående områden. – Vi kan inte jobba hemifrån under krisen, säger industriarbetaren Tracy Tao Andersson.
Statistik från Region Stockholm påtalar den ojämna smittspridningen av covid-19 mellan olika stadsdelar och kommuner i Stockholmsområdet. Skillnaderna visar sig både i antalet smittade och i antalet döda.
Störst andel smittade återfinns i stadsdelarna Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta med 64 respektive 54 bekräftade fall på 10.000 invånare. Motsvarande siffror för Östermalm och Bromma är 22 och 20. Liknande jämförelser, om än inte lika tydliga, går att göra mellan Stockholms kranskommuner.
Dödstalen följer samma förskräckande mönster. I Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta kan antalet avlidna räknas till 11,6 respektive 9,1 på 10.000 invånare. På Östermalm och i Bromma till 3,2 och 3,5. Risken att dö är alltså tre gånger så stor om du bor i fel stadsdel.
I grunden handlar den ojämna smittspridningen och dödligheten om klass. Bakom siffrorna döljer sig skilda sociala och ekonomiska livsvillkor. Yrke spelar stor roll. Människor i arbetarförorter och utsatta områden har svårare att jobba hemifrån och tvingas dagligen ut i kollektivtrafiken.
– Jag arbetar på en läkemedelsindustri i Kungens Kurva, berättar Tracy Tao Andersson från Flemingsberg för Proletären. Vi har fullt upp under krisen och kan inte jobba hemma. Dessutom måste jag lämna och hämta min son i skolan. Jag har inget val. Varje dag åker jag både pendeltåg och tunnelbana.
Tracy Tao Andersson är inte ensam. Med hjälp av mobildata har Telia kartlagt stockholmarnas rörelsemönster under coronakrisen. Signifikanta skillnader går att avläsa mellan abonnenter i olika stadsdelar och kommuner.
I kranskommuner som Täby, Danderyd och Lidingö kan tre fjärdedelar av mobilanvändarna vistas hemma under dagarna. Abonnenterna på Östermalm ligger inte långt efter. I Botkyrka och Flemingsberg kan endast cirka 60 procent göra samma sak.
En titt i Stockholms stads områdesstatistik pekar i samma riktning. I Rinkeby-Kista jobbar över 18 procent av de förvärvsarbetande inom vård och omsorg. I Spånga-Tensta 15 procent. I båda fallen utgör kvinnorna en majoritet inom yrkesgrupper som svårligen kan ta med sig jobbet hem.
På Östermalm hamnar 35 procent av de förvärvsarbetande inom kategorin företagstjänster. Här är möjligheterna att arbeta hemma framför datorn sannolikt större. Andelen arbetande inom vård och omsorg är endast 8 procent.
Efter årtionden av nyliberal bostadspolitik är trångboddheten ett av Stockholmsområdets största sociala problem. Ombildningar, dyra bostadsrätter och otillräcklig nyproduktion har inte gjort den fattiges liv lättare.
På Östermalm bor det cirka 75.000 människor. I samma stadsdel finns 5.341 fyror och 5.019 femmor. I Rinkeby-Kista bor det cirka 50.000 människor. Här finns det 2.613 fyror och endast 478 femmor. Trångboddheten påverkar risken för smittspridning.
Folkhälsomyndigheten konstaterade nyligen att utlandsfödda med skiftande etniska bakgrunder är överrepresenterade i statistiken för covid-19. Region Stockholm har sedan några veckor bedrivit en omfattande informationskampanj på de vanligaste invandrarspråken.
Talet om språk och etnicitet kan dock inte dölja den djupa sociala ojämlikhet som blottläggs under coronakrisen. Utlandsfödda återfinns ofta inom yrken där det inte går att jobba hemifrån. De bor i bostadsområden där trångboddheten är som störst. Kort uttryckt: De är arbetare.