Arbetarskrivarnas nye ordförande

Arbetarpoeten Henrik Johansson, bland annat känd för diktsamlingen Fruktansvärda arbetsplatser jag besökt och de vackra människor jag där mött (och för några gästspel i denna tidning), blev i helgen utnämnd till ny ordförande för Föreningen Arbetarskrivare. Han har varit med i föreningens styrelse i nästan tio år – så det var ingen blixt från klar himmel. Kanske är det därför han på ”sportfrågan” (”Hur känns det?”) lakoniskt svarar:

– Det är la kul.

Desto längre blir svaret på frågan varför föreningen är viktig.

– Jag gick med innan min första bok kom ut, och då hade jag ganska nyligen börjat skriva skönlitterärt och kände inga andra som gjorde det. I alla fall inte om klass och arbete. Och att upptäcka att det fanns ett sammanhang var viktigt för mig. Då tänkte jag på arbetarlitteratur som en historisk genre, någonting folk höll på med på 30-talet. Men det fanns idag och att hitta det sammanhanget, känna att man var del av nåt större, var viktigt för mig.

Hur ser framtiden ut?

– Vi har ganska stora utmaningar framför oss. Till exempel så har ABF fram till nu stött föreningen genom att betala portot för Klass (föreningens tidskrift, reds. anm.). Det stödet kommer nu dras in. Sedan tror jag också att det kan vara ett bra läge att fundera mer strategiskt, hur vi ska gå till väga i framtiden.

– Nu har vi till exempel börjat informera om föreningen på andra språk. Det har att göra med att vi förra året blev inbjudna till den internationella arbetarlitteraturfestivalen i Italien. Den ägde rum på en ockuperad fabrik och signalerade en arbetarlitteratur som tog en mer aktiv del i klasskampen.

Föreningen Arbetarskrivare har omkring 300 medlemmar, varav ett tiotal organisationsmedlemmar (fackklubbar, ABF-grupper, etc). De anordnar seminarier och skrivarverkstäder, delar ut stipendier, publicerar antologier med jämna mellanrum och ger ut ovan nämnda Klass.