Banker pumpar in pengar i fossilindustrin
Det internationella bankkapitalet vräker in pengar i bolag som tjänar pengar på fossila bränslen. I täten går amerikanska banker, men även svenska Nordea finns med på topplistan. Det visar nya rapporten Banking on Climate Chaos.
Det har gått åtta år sedan det globala klimatavtalet från Paris trädde i kraft 2016. Ett avtal som systematiskt saboterats av fossilindustrin, dess lobbyister och den politiska högern (se också artikeln Så arbetar fossillobbyisterna i förra numret av Proletären).
Fossilindustrin, bolag som arbetar med olja, kol och gas och som därmed ökar utsläppen, har ekonomiskt stöd av det internationella bankkapitalet: sedan 2016 har banker runt om i världen pumpat in svindlande 7 biljoner dollar (7.000.000.000.000 dollar), motsvarande 75 biljoner (75.000.000.000.000) svenska kronor i den fossila industrin.
De flesta bankerna är amerikanska storbanker som JP Morgan Chase som 2023 investerade 40,8 miljarder dollar i den fossila industrin och som totalt lagt in 431 miljarder dollar, Citi Group med 30,3 under 2023 och totalt 396,3 miljarder samt Bank of America med 33,7 miljarder förra året och totalt 333,2 miljarder dollar. Men även en svensk bank finns på listan: Nordea går in på 51:a plats med en investering i den fossila industrin på 1,6 miljarder dollar under 2023 och sammanlagt 20,1 miljarder sedan Parisavtalet 2016.
Det konstaterar rapporten Banking on Climate Chaos, nyligen släppt av 565 både stora och små miljöorganisationer i 75 länder.
Utanför rapportens ”topplista” finns Wallenbergägda SE-banken (SEB) som investerat miljarder i bolag inom den fossila industrin. Irma Kjellström och Elvin Landaeus Csizmadia från organisationen Ta tillbaka framtiden, anklagar i en debattartikel i tidningen Syre nyligen SEB för utsläppen och pekar på bankens hyckleri:
”Av de svenska bankerna leder era lån till störst utsläpp av växthusgaser – hela 34 miljoner ton under 2020 […] Ni säger att ni har kvar fossilbolagen som kunder för att hjälpa dem att ställa om, men genom att ge dem pengar möjliggör ni fossil expansion”, skriver Kjellström och Csizmadia.
Enligt Banking on Climate Chaos har de 60 största bankerna i världen lagt 705 miljarder dollar (7554 miljarder svenska kronor) i fossilindustrin bara under 2023.
Rapporten konstaterar att det är en överraskande trend att de europeiska bankerna ökat sin finansiering av den fossila industrin. Det handlar i första hand om banker i Tyskland, Nederländerna, Spanien och Danmark.
Det är finansiering av metangas, och i mindre utsträckning kraftverk som driver ökningen. Medan europeiska företag gör framsteg i övergång till förnybar energi, så fortsätter olja, gas och kol att vara en del av energimixen.
Industrin skapar luftföroreningar som varje år dödar uppemot fem miljoner människor. I början av 2024 meddelade dessutom de fyra största amerikanska bankerna, JP Morgan Chase, Bank of America, Citi och Wells Fargo, att de lämnar Ekvatorprinciperna, ett sedan 20 år tillbaka globalt ramverk för att utvärdera och hantera miljömässiga och sociala risker i samband med finansiering av projekt. Det i de länder där de fyra bankerna finansierar industriprojekt kring olja, gas, kol, infrastruktur och gruvor.
TIO-I-TOPP
De tio största finansiärerna av den fossila industrin, i miljarder dollar räknat, sedan Parisavtalet började gälla 2016.
- JP Morgan Chase (USA) 430 miljarder USD
- Citigroup (USA) 396 miljarder USD
- Bank of America (USA) 333 miljarder USD
- MUFG (Japan) 307 miljarder USD
- Wells Fargo (USA) 296 miljarder USD
- Mizuho (Japan) 272 miljarder USD
- Royal Bank of Canada 256 miljarder USD
- Barclays (Storbritannien) 235 miljarder USD
- SMBC (Japan) 212 miljarder USD
- UBS (Schweiz) 210 miljarder USD
Källa: Banking on Climate Chaos