Berlinbor kräver expropiering av fastighetsjättar

Den 26 september folkomröstar Berlinborna för expropriering av 250.000 hyreslägenheter som ägs av privata hyresfastighetsbolag. Folkomröstningen är inte bindande, men en av aktivisterna som Proletären pratar med hoppas att den ska sätta press på politikerna.

Från 2007 till 2019 ökade hyrorna i Berlin med 85 procent. Det i en stad där 80 procent av invånarna bor i hyresrätter.

2019 införde det rödgröna styret i Berlin ett hyrestak för att stoppa de skenande hyresnivåerna, och i flera områden sänktes hyrorna med 40-50 procent. Men den tyska författningsdomstolen rev upp beslutet eftersom de ansåg att det stred mot konstitutionen.

Hyresgäster och hyresaktivister startade då en folkomröstningskampanj för att expropriera privata hyresfastighetsbolag som äger fler än 3.000 hyreslägenheter i Berlin. Det samlades in 184.000 namnunderskrifter med krav på folkomröstning. Klart över de nödvändiga 172.000.

Rörelsen bakom kampanjen går under namnet Deutsche Wohnen & Co. enteignen (Expropriera Deutsche Wohnen & Co) och är döpt efter Tysklands största privata hyresfastighetsbolag.

Det började med att lokala initiativ startats i bostadsområden där tusentals hyresgäster drabbats av höjda hyror och renovräkningar. Flera av dessa lokala initiativ runt om i staden gick sedan ihop och skapade Deutsche Wohnen & Co. enteignen.

Proletären har pratat med Mark som är en av aktivisterna i Deutsche Wohnen & Co. enteignen.

– Vi siktar inte in oss på de små privata hyresvärdarna utan mot fastighetsjättarna. Bolag som ägs av miljardärer som exempelvis svensken Roger Akelius och norrmannen Ivar Tollefsen, säger Mark, som inte vill uppge sitt efternamn, till Proletären.

Fastighetsspekulanten Roger Akelius är grundare till Akelius Fastigheter som är ett av de största privata hyresbolagen i Sverige. En FN-rapportör har kritiserat Akelius Fastigheter för att deras aggressiva renovräkningar strider mot de mänskliga rättigheterna.

Heimstaden som ägs av Ivar Tollefsen är Nordens största privata hyresfastighetsbolag.

Hur ser boendesituationen ut i Berlin?

– För arbetare är det nästan omöjligt att få en lägenhet för en rimlig hyra, skulle man lyckas hitta något är det långt ute i förortsområden. Men även akademiker med en relativt bra inkomst har svårt att hitta ett boende.

Mark berättar att en strategi som fastighetsbolagen använder sig av är att köpa försummade fastigheter och sedan försöka driva ut hyresgästerna. Därefter styckrenoveras de tomma lägenheterna och hyran höjs. En trerummare i samma fastighet kan kosta allt från 4.000 till 17.000 kronor.

– Det har förekommit att värmen inte fungerat på flera veckor.

Under 1990-talet tog utförsäljningen av allmännyttan fart i Tyskland. De offentligägda bostadsbolagen utgör idag inte ens en tiondel av hyresbeståndet.

Hyressättningen för ett nytecknat hyreskontrakt är i stort sett fri. Enda taket är att hyran inte får vara 50 procent högre eller mer än det genomsnittliga marknadspriset i samma område.

Även om gräsrotskampanjen skulle vinnas tror inte Mark att många av politikerna vågar stå emot fastighetsbolagen. Av partierna i den rödgröna koalitionen som styr i Berlin är det endast vänsterpartiet Die Linke som stödjer förslaget.

Det är framförallt vänster- och klimatorganisationer, tyska hyresgästföreningen BMV med över 200.000 medlemmar och flera fackföreningar som stödjer kampanjen. Mark framhäver det fackliga stödet som väsentligt.

– Skulle förslaget gå igenom kommer fastighetsbolagen att göra allt i sin makt för att stoppa det. De kommer förmodligen att försöka stämma staden. 

Mark ser inte bostadssituationen som något unikt för Berlin utan ett problem runt om i Europas storstäder. Han ser även oroat på hur starka krafter vill införa marknadshyror i Sverige.

– Det är viktigt att majoriteten av bostadssektorn är i offentliga eller kooperativa händer. Det största misstaget är att sälja ut det till dessa privata fastighetsjättar, det är en fara för stora delar av befolkningen.