Brevbärare om arbetsreformen: ”Det är inte mänskligt”

Sedan 1997 har antalet brev som skickas i Sverige halverats. Som en konsekvens av detta menade Postnord att de var tvungna att gå över till varannandagsutdelning. Men reformen har samtidigt inneburit en fördubbling av arbetsbördan för landets statliga brevbärare.

– Låt säga att vi klarade av 80 procent innan… I så fall jobbar vi för att klara av 160 procent idag, säger brevbäraren Anders, som egentligen heter något annat, till Proletären.

– Personalen mår inte bra. Jag har arbetskamrater som gråter i fikarummet och andra hamnar inom företagshälsovården. Hur mycket vi än vittnar om hur illa det är så svarar ledningen med sina kalkyler och att vi ska klara av arbetet. Det är inte mänskligt.

Ser man till nationella siffror från Post- och Telestyrelsen (PTS) så har mängden brev sjunkit från 3,5 miljarder 1997 till 1,5 miljarder 2021, en minskning med 57 procent. Samtidigt har paketvolymerna ökat med 25,5 procent, bara mellan 2021 och 2022, enligt PTS. Postnords marknadsandel för bägge typer av försändelser har varit konstant sedan 2018.

Under samma tid har Postnord bantat sin personalstyrka med strax under 24 procent. År 2015 hade företaget 30.407 anställda som jobbade inom produktionen. År 2021 var denna siffra 23.131, enligt Postnords årsrapporter.

Anders understryker dock att den nationella statistiken inte återspeglar verkligheten på golvet.

– Brevvolymerna sjunker. Men kalkylen är baserad på nationella siffror. I storstäderna har vi stora mängder brev kvar. Och nu verkar det som att slingorna ska bli ännu större.

Från början var tanken att varannandagsutdelningen skulle föra med sig mindre postrundor för alla brevbärare, på grund av den ökade arbetsbelastningen. Men det motsatta har skett och rundorna blir successivt längre och längre.

– Det är många av mina arbetskamrater som undrar varför facket inte gör något. Till deras försvar så har Postnord paragraferna på sin sida. De har sin fulla rätt att leda och fördela arbetet precis hur de vill.

Anders är långt ifrån ensam med att kritisera varannandagsutdelningen. När Sekotidningen besökte postterminalen Klangfärgsgatan i Göteborg för knappt ett år sedan vittnade flera brevbärare om en ökad stress och högre arbetsbelastning.

–De [ledningen] säger åt oss vad vi ska göra och vi gör det förstås. Tyvärr är det för hög belastning. Jag hinner inte ta rast och förlorar det sociala med mina kollegor, sa brevbäraren Kalle Nilsson.

För knappt en vecka sedan var det dags för nya protester. Denna gång i Ludvika där brevbäraren Johanna Lindblom Söderholm sa till SVT att hon fått smärtor i kroppen och behöver sjukskriva sig oftare på grund av arbetsreformen.

Ett ökat antal sjukskrivningarna går också att hitta i Postnords årsrapporter. Under 2014 var sjukfrånvaron 5,4 i Sverige. I september 2022, när coronarestriktionerna var borta, låg sjukskrivningarna på 7,8. En ökning med nästan 45 procent.

– Det är jävligt tufft att hinna med allt. Och om man mot all förmodan klarar det så bryts man ned fysiskt, säger Anders.

Postnord är bara ett av många svenska företag som de senaste decennierna gått över till en så kallad lean-modell, vilket i praktiken betyder en slimmad personalstyrka med en planerad underbemanning. En systematisk taktik från arbetsgivare för att pressa personalen att jobba fortare.

– Sedan väljer man att lägga till varannandagsutdelning… Nu har övertid blivit standard och personalen får betala med kroppen. När reformen slog till sade man upp många brevbärare, och sedan har man inte återanställt trots en fördubbling av arbetsmängden, säger Anders.