Det våras för krigsprofitörerna
Sverige och världen rustar upp och vapenföretagen har guldrusch. Det krävs dubbla skift och nya fabriker för att mätta världens efterfrågan på krigsmateriel. Saab – med ordförande Marcus Wallenberg i spetsen – har sett sin aktiekurs mer än fördubblas sedan Rysslands invasion av Ukraina.
Förra året ökade den europeiska vapenimporten med nära 50 procent, enligt Stockholm International Peace Research Institute, Sipri. Svenska Försvarsmakten beställde krigsmateriel för nästan dubbelt så mycket under förra året som året dessförinnan. 2022 var upprustningen och vapenbolagens år.
Förra våren beslutade Sveriges regering att anslagen till militären ska öka till två procent av BNP ”så snart som möjligt” och enligt Försvarsmaktens bedömning kan det nås till budgetåret 2028. Till krigsindustrins glädje innebär det att Sverige årligen kommer spendera runt 127 miljarder kronor på försvaret.
Upprustningen har redan börjat. Försvarets materielverk, FMV, myndigheten som sköter upphandlingar och inköp åt Försvarsmakten, beskriver 2022 som ”ett exceptionellt år”.
Under året har FMV lagt beställningar till industrin för ett värde av 36,4 miljarder kronor, en ökning med 95 procent jämfört med året innan. I regeringens vårändringsbudget som presenterades i måndags valde regeringen att skjuta till ytterligare 600 miljoner kronor till militären.
2022 var det sämsta börsåret sedan finanskrisen 2008, men inte för ”försvarsindustrin”. Upprustningen har lett till en börsboom bland vapenföretagen, vars aktievärde och orderböcker växer med rekordfart. Aktievärdet för de tre amerikanska vapenjättarna Northtrop Grumman, Lockheed Martin och Raytheon ökade med 40 respektive 37 och 17 procent förra året.
De sex största europeiska vapenföretagen – brittiska Bae Systems, franska Thales, italienska Leonardo, tyska Rheinmetall och svenska Saab – har sett sina aktiekurser öka med mellan 35 och 136 procent under 2022, och 2023 har de fortsatt klättra.
Wallenbergfamiljen äger närmare 40 procent av Saabs aktier, och de kan glädja sig över att värdet gått från 226 kronor per aktie i februari 2022 – till 628 kronor per aktie idag (17/4 2023).
För att möta krigshetsens ökade efterfrågan på vapen har Saab nästan fyrfaldigat sin produktion på fabriken i Karlskoga där de tillverkar granatgevär och pansarvärnsvapen. Företaget planerar att utvidga sin produktion i Storbritannien och USA, och i höstas gick Saab ut med att de startar en ny fabrik i Indien för att utöka tillverkningen av granatgeväret Carl-Gustaf – som bland annat Sverige skickat mängder av till Ukraina.
Saab har omkring 15.000 anställda i Sverige och förra året nyanställde företaget 1.000 personer. 2023 räknar vd Micael Johansson med att anställa minst lika många till.
– Vi har en rekordstor orderstock och behöver fler duktiga människor, sa han till TT i samband med att Saab publicerade sin årsrapport för 2022.
Sverige är ett litet land men en stor vapenproducent. På Sipris lista över världens största vapenexportörer 2018–2022 placerar sig Sverige på trettonde plats. Med Sverige som medlem i Nato öppnas nya marknader för den svenska vapenindustrin – som får det lättare att sälja vapen till andra Natoländer.
2022 var det sämsta börsåret sedan finanskrisen 2008, men inte för ”försvarsindustrin”. Upprustningen har lett till en börsboom bland vapenföretagen.
En del nya dörrar har redan öppnats. I slutet av mars i år tecknade Saab ett ramavtal om markstridsvapen med Natos inköpsorganisation till ett värde av 350 miljoner kronor, och ISP (Inspektionen för strategiska produkter, myndigheten som beslutar om vilka länder svenska företag får exportera vapen till) beviljade i höstas tillstånd för svensk export av krigsmateriel till Turkiet och Albanien.
Enligt generaldirektören för myndigheten, Carl Johan Wieslander, hade sannolikt inte försäljningen till dessa länder beviljats om det inte vore för Sveriges Natoansökan.
– Eftersom Sverige har ansökt om medlemskap i Nato så stärker det i hög grad de försvars- och säkerhetspolitiska skäl som talar för att bevilja tillstånd till alla Natoländer, säger Carl Johan Wieslander i Dagens Industri angående beviljandet.
Saab är Sveriges enskilt största vapenproducent. De ökade sitt rörelseresultat med 13 procent under 2022. Orderingången ökade med 45 procent, och företagets vd menar att vapenbeställningarna som följer i spåret av kriget i Ukraina inte började trilla in förrän sista kvartalet 2022, vilket antyder att vi bara sett loket på Saabs vinsttåg.
Förutom Saab är Hägglunds och Bofors stora vapentillverkare i Sverige. De ägs numera av brittiska Bae Systems men den svenska filialen går bra, och enligt Bae systems årsrapport ser bolaget en ”markant ökning i orderingången, driven i stora delar av Hägglunds”.
På Hägglunds fabrik i Örnsköldsvik tillverkas stridsfordon. De skalar upp sin produktion från ett fordon i veckan till ett om dagen, och har gått från drygt 800 anställda 2020 till att räkna med ungefär 1.700 anställda 2023.
På andra sidan Atlanten hittar vi de företag som tjänar mest på upprustningen och krigshetsen. De fem största vapenföretagen i världen huserar i USA som är världens största vapentillverkare och vapenexportör.
Amerikansk vapenexport ökade med 49 procent under 2022 – till totalt 205 miljarder dollar. För att få perspektiv på summan: Världsbanken räknar med att det skulle räcka med lite mer än hälften för att förse alla människor på jorden med rent vatten, 114 miljarder dollar.