Drönarattacker inför förhandlingar

En del av Rysslands flygvapen slogs ut i den operation som Ukraina ska ha planerat i 18 månader.
Två järnvägsbroar kollapsade i de ryska regionerna Bryansk och Kursk natten före attacken mot flygbaserna. Fotograf: Skärmdump/Youtube/CNN-News18
Publicerad 2 juni 2025 kl 22.20

På måndagen träffades åter delegationerna från Ryssland och Ukraina i Istanbul, för att om möjligt nå en uppgörelse för att få slut på kriget mellan de båda länderna. Ett krig där de senaste stora attackerna skett på ryskt territorium, då Ukraina i söndags slog ut delar av Rysslands strategiska flygvapen med drönarattacker mot flygbaser så långt bort från Ukraina som Sibirien och Murmansk.

Enligt Ukrainas säkerhetstjänst ska den spektakulära operationen, som döpts till ”Spindelväv”, ha planerats i 18 månader. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hyllade operationen som genomförts genom att smuggla in drönare till Ryssland – enligt Zelenskyj 117 stycken – som om man ska tro Kiev ska ha slagit ut så mycket som en tredjedel av Rysslands flygflotta som kan bära kryssningsmissiler.

Samma flygplan är en del av Rysslands nukleära avskräckningsstrategi, då de kan bära kärnvapen, men har de senaste åren använts mot mål i Ukraina med konventionella vapen. 

Oavsett hur många plan som faktiskt slagits ut är det en uppenbart hård prestigeförlust för Moskva, som inte kunnat försvara sina gränser och militära baser bättre. Ryska militärbloggare, som tycker att Rysslands president Vladimir Putin är för mjuk i konflikten med Ukraina och de västländer som backar upp Ukraina, har också krävt ett hårt svar – inklusive en attack med kärnvapen mot Ukraina.

Kärnvapenhotet spelas dock som vanligt ner i västmedia och i skrivande stund har Putin fortfarande inte kommenterat händelserna överhuvudtaget.

Bilderna på de brinnande flygplanen kablades ut efter att båda sidor attackerat varandra med hundratals drönare de senaste veckorna, men där de ryska attackerna fått ojämförligt mest uppmärksamhet i svensk media. Drönarattacken mot baserna kom också efter att två järnvägsbroar i de till Ukraina gränsande regionerna Bryansk och Kursk förstörts under natten till söndag, med minst sju civila döda som resultat.

Tillsammans med de till synes oförenliga krav som båda sidor har, i de förhandlingar som ännu bara är i sin linda, gör den senaste utvecklingen att det för närvarande ser mest troligt ut att kriget kommer att avgöras på marken, inte vid förhandlingsbordet. Och där är det fortfarande Ryssland som har övertaget.

Ryssland har hittills vägrat gå med på den 30 dagars ovillkorliga vapenvila som Kiev och dess västliga uppbackare vill ha. Moskva kräver att den i så fall också ska innehålla ett stopp för vapensändningar till Ukraina, och ett stopp för västländernas utbyte av underrättelseuppgifter och satellitövervakning med Ukraina – vilket inte minst lär ha varit en förutsättning för ”operation Spindelväv”.

Ändå kom de båda delegationerna åtminstone överens om en utväxling av 6.000 döda soldater från vardera sida, vilket följer på den största fångutväxling sedan kriget började som beslutades om vid det första mötet i Istanbul den 15 maj. Nu ska ännu en stor fångutväxling göras, av alla fångar som är under 25 år, efter de 1.000 krigsfångar från de båda länderna som fick komma hem efter de första förhandlingarna. 

Rysslands delegation föreslog också en kortare vapenvila på tre dagar, för att samla ihop de stupade soldaterna vid fronten. De lämnade också över ett utkast till fredsfördrag, som Ukrainas försvarsminister Rustem Umjerov, som leder den ukrainska delegationen, ska ta tillbaka till Kiev för att studera.

I förslaget lär finnas de från Putin ofta upprepade kraven på att Ukraina inte kan gå med i Nato och att ukrainsk militär drar sig tillbaka från de fyra regioner i sydöstra Ukraina som Ryssland delvis kontrollerar. Något Zelenskyj hittills inte varit beredd att göra.

Drönarattacken mot fem flygbaser i Ryssland kommer också efter att Tysklands nya förbundskansler Friedrich Merz gett besked om att Ukraina ska få använda tyska – delvis svensktillverkade – Taurusmissiler mot mål långt inne i Ryssland. Den senaste av otaliga upptrappningar från de europeiska politiker som inte verkar vilja att kriget ska ta slut utan som satsar allt på att göda krigsindustrin och rustar upp för att kunna kriga mot Ryssland.

Hade det varit västliga missiler som slagit ut en del av det ryska strategiska flygvapnet hade det ryska svaret med stor sannolikhet kunnat bli mycket mer ödesdigert än det hittills varit. Men det verkar inte bekymra Merz och hans likar. 

Dela artikeln

Proletären behöver ditt stöd!

Vi har inga rika annonsörer. Vi får inget mediestöd. Däremot har vi våra läsare som inser vikten av en tidning som tydligt tar ställning. För välfärd, fred och socialism, mot högerpolitik och imperialism. Vi skildrar verkligheten och vi vill ge röst åt dem som sällan får höras i andra medier.

Så här kan du stödja oss: