Enorma skillnader i löneökningar – chefer och politiker i toppen

Medan administrationspersonal, förvaltnings- och planeringschefer, politiker och högre ämbetsmän har fått löneökningar på uppemot 50 procent under den senaste femårsperioden, har tvätteriarbetare, fönsterputsare, vårdbiträden och lagerarbetare halkat efter rejält.

Det visar ny lönestatistik för perioden 2014-2019 som tidningen Arbetet tagit fram.

Lägst i lönetabellen ligger tvätteri- och rengöringsarbetare samt fönsterputsare, som kunnat räkna in en löneökning på bara 7,6 procent de senaste sex åren. Mycket nära botten i statistiken för LO-kollektivets arbetare ligger också vårdbiträdena; där har löneökningen de senaste fem åren begränsats till 8,9 procent.

Statistiken visar också att administrationspersonal är den grupp som växer snabbast – över 50 procent sedan 2014.

Det är arbetare inom några av de tyngsta och mest utsatta jobben som halkar efter i den allmänna lönebildningen och i LO:s avtalskrav.

Rengöringsarbetare jobbar med farliga kemikalier och fönsterputsare på höga höjder och i utsatta miljöer. Medelvärdet för sjukfrånvaro efter allvarliga arbetsplatsolyckor var 54 dagar för arbetare i gemen, enligt statistik från Afa försäkring. För fönsterputsare och städare var medelfrånvaron 70 dagar. Olyckorna beror ofta på ett högt uppdrivet arbetstempo.

Grafik: Proletären

Den nya statistiken visar tydligt hur ojämlik löneutvecklingen är (genomsnittlig månadslön inom parentes).

Tvätteriarbetare jobbar ofta i höga temperaturer, i sorterings- och tvätthallarna kan kvicksilvret närma sig 40-gradersstrecket.

– De som står och stryker och som jobbar i sorteringen har det extremt varmt. Vi har mätt upp temperaturer på minst 31 och upp till 39 grader, berättade en anonym arbetare på en arbetsplats i Småland för tidningen Fastighetsfolket inför den avtalsrörelse som sköts upp på grund av coronapandemin.

– Där står människor och arbetar iförda skyddsutrustning av plast från topp till tå. Det är ingen som mår bra av att jobba så.

Och bakom statistiken med en medellön på 22.600 kronor för tvätteriarbetarna – näst lägst efter vårdbiträdena (22.100) – finns en annan verklighet med betydligt bistrare villkor.

För bara några decennier sedan drevs tvätteribranschen i stora ofta kommunalt ägda enheter. Idag är branschen utlagd på privata entreprenörer, och med det har kommit också ekonomisk brottslighet och en stor arbetskraftsimport med närmast slavlöner. Skatteverket ser branschen som ett riskområde med omfattande ekonomisk brottslighet med svartjobbare och lönefusk.