Hoppa till huvudinnehåll

Euskefeurat: ”Vi slåss mot marknaden”

I februari 2023 åker Euskefeurat ut på turné i Sverige. I över 40 år har bandet krigat för den lilla människan mot makten och har inga planer på att sluta. ”Det är ett otroligt stort fokus på Stockholms medelklass”, säger Ronny Eriksson till Proletären.

Euskefeurat består av: Kenneth Berg, Ronny Eriksson, Dan Engman, Robert Lundberg, Per Isaksson och Bengt Ruthström.
Privat

MEUK 001 är katalognumret för Euskefeurats första skiva, Ägge bårte katta. Grovt översatt: katten lägger ägg – någonting är galet.

Och sedan skivan släpptes 1982 verkar inte galenskapen i samhället ha avtagit. Det har snarare blivit värre, menar frontfiguren Ronny Eriksson. Det senaste som gjort honom förbannad är högerregeringens elstöd.

– Det handlar inte om kostnaderna, utan mängden el man förbrukar. Det gynnar till exempel företag med bundna elavtal som inte alls haft så höga kostnader. Vi i elområde 1 står helt utan stöd, trots att vi offrat stora delar av vår natur till elproduktion, och har samma elpris som alla andra nu.

– Det bästa hade varit att ha ett svenskt elpris i hela landet och ett annat för elen vi exporterar. Jag begriper inte varför vi ska leka affär överallt och låta marknaden styra utvecklingen. Det är idiotiskt.

I över 40 år har Euskefeurat ”krigat för den lilla människan mot makten”, som bandet själv uttrycker det. I februari 2023 drar de återigen ut på turné. Denna gång till Mellansverige i olika städer kring Mälaren.

– Våra konserter är lite som ett matbord. Det ska finnas maränger och sötsaker men det måste också finnas något mer matnyttigt som vörtbröd, säger Ronny Eriksson.

Pressbild Riksteatern/Klara G
För knappt några månader sedan var Ronny Eriksson ute på en "best of"-turné. Nu är det dags för fem spelningar med Euskefeurat.

Sötsakerna i Euskefeurats repertoar blir oftast låtarna med stora doser norrländsk humor, medelklassförakt, satir och uppror. Ronny Eriksson menar att dessa fungerar som en slags avväpningsmanöver för lyssnaren.

– Det finns en slags intellektuell gard som folk har uppe. Men den sänks ofta när vi får publiken att skratta. Förhoppningsvis gör det att några kan börja tänka på ett annat sätt.

– Det handlar inte nödvändigtvis om att vi sedan ska stå och predika. Men vi vill skapa berättelser som folk kan ta till sig och som ger en tankeställare. Då krävs det att vi når både intellekt och hjärta.

Euskefeurats berättande hör samman med vörtbrödet. I var och varannan låt finns det alltid ett nytt norrländskt livsöde att betrakta och tack vare Ronny Erikssons detaljrikedom landar de ofta som ett knytnävsslag i magen. När jag frågar hur textförfattandet går till säger han att han aldrig är ute efter att skapa en hit.

– Det måste finnas en anledning till att jag skriver låten. Och det är mycket jag reagerar på i samhället. Miljön, Natomedlemskapet, utförsäljningarna, rasismen som sprids. Men för att publiken ska ta till sig låten krävs en bra story. Du kan inte skriva folk på näsan. Publiken vill känna sig intelligent och att de kommit på något. Det är då du kan skapa känslor.

– Om jag lyssnar på musik så skiter jag personligen i hur duktig någon är på att sjunga eller spela. Det tillför liksom ingenting. Jag vill höra en berättelse och tänka ”den här skulle kunna vara om mig.”

Fakta

Proletären listar Euskefeurats topp fem

Pessimistkonsulten

Den som vill hålla sina förhoppningar på en rimlig nivå bör lära sig Pessimistkonsultens motto: allt kommer gå åt helvete, oavsett livssituation och ämne.

Euskefeurats låt har – precis som Kjell Höglunds magnum opus Man vänjer sig – en renande effekt på själen. Om du känner dig borttappad i det hårda samhällsklimatet kan det vara nyttigt att vara hårdare tillbaka. Rent politiskt är låtens cynism livsfarlig, vardagsmässigt är den briljant.

Till Elias

”Aldrig ett ont ord, Elias.
Din värld var ett renskurat kök.
Aldrig släppte hon in besök
ifrån fulheten där utanför.”

”Det var nog av kärlek, Elias,
hon ville dig säkert väl.
Hon ville bespara din barnasjäl
att se världen som den såg ut.”

I denna låt följer vi en förståndshandikappad pojke under första halvan av 1900-talet, vars överbeskyddande mor reducerat hans liv till en kökssoffa under en fårskinnsfäll. Utanför köksfönstret passerar tiden. Riken och röster försvinner tills Elias dör i mammans famn vid tjugo års ålder.

Låten är vad Ronny Eriksson skulle kalla för vörtbröd i Euskefeurats repertoar, och den är så pass mättande att man inte orkar äta nått mer efteråt.

”Och det händer ibland, Elias,
när jag har mina mörka stunder,
att jag önskar din fäll
att gömma mig under
i väntan på bättre dar.”

Jag vill städa i Europa

Även om detta först var en låt på Ronny Erikssons skiva Orätt-visor så klassas den numera också som en Euskefeurat-låt. Musiken är lånad från Jan Hammarlunds Jag vill leva i Europa.

I låten sjunger en städerska från Jokkmokk hur hon ska förverkliga sina livsdrömmar när Sverige går med i EU. När dörrarna till den europeiska arbetsmarknaden är öppna kan hon städa på ”spanska arkitektkontor” och ”kemiska fabriker i Ruhr”.

”Jag vill damma och torka och sopa i en kontinental atmosfär.
För jag tror att ett öppet Europa vore bra för min karriär.”

”Tänk att få slippa åldringsvården och gubbarnas unkna piss
och förverkliga sina visioner på en herrtoalett i Nice.”

Ao’tom Tao’tom

På ålderns höst sitter gumman Sara om nätterna och ”väver livets väv”.

Klänningslärften från hennes mor, barnförklädet ”där fattiglukten sitter kvar”, kravatten från hennes man, en gammal klut med lukt av lut och piss från fyra små, det sammetsröda tyget från Folkets hus, skjortan från sonen som dog i lungsot. Allt vävs samman, avig- och rätsida, en lärft i taget.

”Snart har hon vävt
det liv hon levt
och har slut på varpen sin.
Den ska klippas ner
och inga fler
remsor ska slås in.
Fransarna ska knytas till
och väven ska vi få
att titta på ifall vi vill
men aldrig trampa på.”

Storswänsken

Låtens hela premiss är politisk satir över att Sverige ska vara så ”svenskt” som möjligt. Draget till till sin spets betyder det att göra sig av ”med alfabete och sifferhelvete och bort med alla utländska ord, likaså. Och tro inte en sekund på att jorden är rund, för det är det nån svartskalle som har hittat på. Ner med vetenskaperna, länge lever aporna. Ty, vi är storsvenskar – saliga i tron.”

– Det blev ganska märkliga reaktioner på låten. Dels var det rasister som tyckte att de äntligen fick en egen låt. Sedan var det rojalister som blev förbannade för att jag kallade drottningen för invandrarkärring. Och så var det invandrare som blev upprörda för att de inte förstod ironin i texten, säger Ronny Eriksson om låten.

– Ibland är humor svår att förmedla eftersom den är så olik. I vissa språk finns till exempel inte satir som begrepp.

I dagens polerade musikindustri har denna inställning i mångt och mycket gått förlorad. Istället översköljs vi av medelklassens kärleksbekymmer, berättat ur första person. Ett befogat tema men ibland kan det bli väl lättsmält och opersonligt. Två beskrivningar som sällan passar in på Euskefeurats låtar.

Precis som med den svenska elen så har musik också blivit en vara som ska säljas och köpas på en marknad med vinstintresse, menar Ronny Eriksson.

– Titta på Idol till exempel. Bob Dylan skulle åkt ur på en gång och många andra artister som jag uppskattar skulle också försvinna. Det var en av fördelarna med proggen, alla kunde spela. Ibland lät det fördärvligt men det var åtminstone ärligt.

– Kommersialismen syns också bland bokningsbolagen som alltid letar efter nya produkter de kan sälja. Det har till exempel blivit svårare och svårare för oss att hitta spelställen, eftersom vi bokar allt på egen hand.

Roten till Euskefeurat är Norrbotten och alla fårade människor som ryms i detta landskap. Och det finns en styrka i att sjunga om det man känner till, menar Ronny Eriksson. Eller för att citera refrängen i låten Hotaheiti: ”Man kan aldrig veta vart man är på väg, om man inte fattar varifrån man kom.

– En boxare som hoppar och flaxar kommer inte långt. Om man ska slå hårt krävs det att man står stadigt och är rotad någonstans.

Men vad är det ni slåss mot?

– Jag kan bara tala för egen del men vi är i alla fall emot kommersialismen. Att alla i det här samhället ska tjäna så mycket pengar som möjligt och att marknaden ska styra utvecklingen. Det är fullkomligt idiotiskt.

– Vi sjunger om sånt som finns runtomkring oss. Just nu är det ett otroligt stor fokus på Stockholms medelklass. Men det finns en stor verklighet utanför tullarna som inte kommer fram i media. Det kan nog vara det som gör att folk känner igen sig i våra låtar.

Om samhället tappar andra perspektiv, när människorna utanför Stockholm bara ses i Landet runt (och då ofta med en lätt nedsättande klapp på huvudet), så skapar det konsekvenser. Inte bara för kulturen utan också för politiken, menar Ronny Eriksson.

– Den nuvarande regeringens nordligaste minister kommer från Borlänge. De har ingen aning om hur vi lever här. En bred rekrytering handlade förr om att företräda särintressen. Men nu finns det inte någon vanlig bakgrund bland våra politiker. De flesta är broilers som kommer direkt från ungdomsförbunden.

– Och gammelsossarna har blivit Sveriges nya oligarker. Ilija Batljan och Göran Persson för att nämna några. Dessa ”ideologer” som nu ska tjäna pengar. Ta bara det här med sossarna och Nato. Det kändes som att de inte ens ville prata om det under valet. Politik har blivit ett taktiskt spel kring marknadsandelar. Det är väldigt lite ideologi som ligger bakom allt.

Tror du att det kommer komma en förändring?

– Om folk blir förbannade och säger ifrån. Just nu har vi regeringen vi förtjänar. Motståndsfickor finns men de syns inte i media särskilt ofta. Just nu är folket i Norrbotten i alla fall förbannade på elstödet. Det kanske kan bli en gnista.

Euskefeurats turnéplan vintern 2023:

  • 21 februari – Västerås
  • 22 februari – Norrköping
  • 23 februari – Örebro
  • 24 februari – Linköping
  • 25 februari – Rimbo