Kommentar: Fastemånad i skuggan av folkmord

USA:s president Joe Biden säger sig ha velat få till en vapenvila i Gaza innan den muslimska fastemånaden ramadan inleddes i måndags. Det lyckades nu inte – vilket inte var så konstigt när USA häromveckan, för tredje gången, lade in sitt veto i FN:s säkerhetsråd mot en vapenvila. 

Men inte heller förhandlingarna mellan USA, Israel, Qatar, Egypten och Hamas har nått i mål, för vad som Washington hoppades skulle bli ett sex veckor långt temporärt eldupphör. 

Istället inleddes ramadan med liknande scener som dem som blev starten till den israeliska slakten i Gaza 2021, då drygt 250 palestinier dödades. Nu är det drygt hundra gånger fler som redan mördats av ockupationsmakten, men som alltid är al-Aqsamoskén i det ockuperade östra Jerusalem inte långt från händelsernas centrum och av enorm symbolisk betydelse.

I april 2021 stormade israelisk polis al-Aqsamoskén och misshandlade bedjande palestinier i slutet av ramadan. Hamas krävde då att moskén skulle utrymmas och skickade raketer mot Jerusalem när så inte skedde, vilket föranledde Israels blodiga ”svar”.

I söndags, kvällen före ramadans början, förvägrades köandes palestinier inträde till moskén och misshandlades. Vilket är precis som Israels minister för inrikes säkerhet, den högerextreme Itamar Ben-Gvir, vill ha det.

På måndagen eskorterade israelisk polis istället grupper av judar, som öppet läste böner utanför moskén. Det är förbjudet enligt en överenskommelse från 1967, då Israel ockuperade östra Jerusalem, men förbudet har de senaste åren inte längre upprätthållits. 

Ben-Gvir har uppmanat till restriktioner för moskébesökarna. Medan talespersonen för Hamas väpnade gren Qassambrigaderna, den ständigt maskerade Abu Obeida, i ett tal förra veckan uppmanade det palestinska folket att mobilisera under ramadan till försvar för al-Aqsamoskén.

Jordanien är formell beskyddare av moskén. I måndags sade Jordaniens utrikesminister Ayman Safadi att Israels restriktioner på besökarna under ramadan pressar situationen mot en explosion.

Samtidigt fortsätter Israels folkmord i Gaza, liksom på Västbanken. I skuggan av terrorbombningarna av Gaza har fler än 400 palestinier på Västbanken mördats av ockupationsmakten sedan den 7 oktober förra året. 

I Gaza är siffran nu över 31.000 döda, samtidigt som fler än 7.000 saknas där de ligger begravda under sönderbombade hus. De allra flesta av offren är kvinnor och barn.

Flera barn har också dött av undernäring de senaste dagarna, då Israels svälttaktik börjat fungera i praktiken. I måndags kväll bröt muslimer världen över fastan den första dagen av ramadan, men i Gaza är det många som inte har något att äta överhuvudtaget.

På måndagskvällen hade sammanlagt 25 palestinier svultits ihjäl i det belägrade Gaza, en siffra som snabbt kommer att öka dramatiskt om inte mycket mer hjälp släpps in. Samma dag sköt israelisk militär ihjäl sju palestinier som väntade på nödhjälp i Gaza city i norra Gaza – bara en dryg vecka efter den så kallade mjölmassakern, då israeliska soldater sköt ihjäl fler än hundra palestinier som väntade på mat utanför Gaza city.

Gazas mediekontor uppger att Israel dödat fler än 400 hjälpsökande de senaste veckorna.

Efter det skandalösa beslutet att stoppa utbetalningarna till FN-organet Unrwa – då Sveriges regering också i handling blev medskyldig till Israels folkmord – har regeringen sent omsider återupptagit biståndet. Beslutet kommer efter att Unrwa i en rapport anklagar Israel för att genom tortyr ha tvingat fram falska erkännanden från medarbetare om kopplingar mellan Unrwa och Hamas och deltagande i motståndsattacken den 7 oktober.

Tortyrmetoder som Israel använt på Unrwamedarbetare enligt rapporten inkluderar waterboarding, det vill säga simulerad drunkning genom att stoppa en trasa i munnen på det liggande offret och hälla vatten på trasan. Unrwas personal har också hotats med att familjemedlemmar ska dödas om de inte ”erkänner”.

Utan att ha lyckats övertala sin skyddsling Israel om att släppa in nödhjälp landvägen har USA bisarrt nog både släppt matpaket från luften och skickat fartyg för att bygga en hamn utanför Gaza som kan ta emot hjälp. Samtidigt vägrar premiärminister Netanyahu backa från planen på en markoffensiv av Rafah i söder, som riskerar att resultera i den värsta massakern hittills. 

Den ambivalente Biden sade i helgen att en invasion av Rafah är ”en röd linje” för honom, men också att han aldrig kommer att lämna Israel och att det inte finns någon röd linje för att stoppa alla USA:s vapensändningar till Israel.