Från flyktingar till arbetskraftsinvandrare
Sedan 2015 har antalet flyktingar blivit färre samtidigt som arbetskraftsinvandrarna blivit fler.
Efter en kaotisk höst där rekordmånga flyktingar tog sig till Sverige meddelade den socialdemokratiska regeringen med stöd av Miljöpartiet i november 2015 ”en rad åtgärder för att skapa ett andrum för svenskt flyktingmottagande”. Tillfälliga uppehållstillstånd blev huvudregel, anhöriginvandringen begränsades och ID-kontroller infördes.
Enligt Stefan Löfven skulle Sveriges asylmottagande läggas på ”EU:s lägstanivå”. Hur ser det då ut drygt fyra år senare?
Förra året beviljades totalt 119.577 personer uppehållstillstånd i Sverige. Det är lägre än för något av de tre föregående åren men ändå en historiskt hög siffra.
Antalet kulminerade 2016 då totalt 150.989 personer fick uppehållstillstånd i Sverige. Det är den högsta siffran för perioden 1980-2019.
Efter 2016 har antalet beviljade uppehållstillstånd gått ner år för år. Nedgången är ännu tydligare sett till beviljade asylansökningar. 2016 fick 71.520 personer uppehållstillstånd av asylskäl i Sverige. Förra året var siffran nere i 19.074, vilket dock fortfarande är en relativt hög siffra historiskt sett.
Av de 19.074 som fick asyl var drygt hälften, 10.414, kvot- eller konventionsflyktingar utifrån FN:s regler. 4.495 fick asyl genom den tillfälliga så kallade gymnasielagen och 2.688 som ”alternativt skyddsbehövande”. Huvudregeln är tillfälliga uppehållstillstånd som kan omvandlas till permanent om personen kan uppvisa att den kan försörja sig.
Också anhöriginvandringen minskar, från 47.963 år 2017, till förra årets 31.723. Av dessa är dock bara en fjärdedel, 7.350, anhöriga till flyktingar. Bland övriga finns barn födda i Sverige till förälder med permanent uppehållstillstånd och 15.000 ”övriga”, en grupp som bland annat innehåller personer som gift sig med en svensk medborgare.
Efter att anhöriginvandringen stramades åt 2015 röstade riksdagen i juni förra året för att flyktingar över 21 år i kategorin ”alternativt skyddsbehövande” ska ha möjlighet att återförenas med sina familjer, vilket innebär att antalet anhöriginvandrare kommer att öka.
2018 låg Sverige på sjunde plats bland EU-länderna i antalet beviljade asylansökningar såväl som antalet beviljade asyl per invånare om man räknar bort kvotflyktingar, enligt Eurostats siffror. Sverige ligger alltså långt över EU:s lägsta nivå. Sett till andel beviljade asylansökningar hör Sverige däremot till de något mer restriktiva länderna. Sverige beviljade 34,9 procent av asylansökningarna (i första instansen) förra året, jämfört med EU:s snitt på 37,4 procent.
Att Sverige ändå ligger i topp i EU sett till antalet beviljade asylansökningar beror på att mångdubbelt fler söker asyl i Sverige än till exempel Polen, som förra året tog emot 4 230 asylansökningar varav 435 beviljades.
Varken flyktingar eller anhöriginvandrare utgör den största gruppen uppehållstillstånd. Förra året fick 43.242 personer arbetsmarknadsrelaterade uppehållstillstånd i Sverige. Det är den högsta nivån sedan kategorin infördes 2000. Idag har Sverige de mest liberala reglerna för arbetskraftsinvandring av alla OECD-länder, bland annat efter arbetsinvandringsreformen 2008.
Här hittar vi såväl bärplockare som IT-ingenjörer och arbetare inom alla möjliga kategorier som Migrationsverket idag räknar som bristyrken. Hit räknas också asylflyktingar som bytt spår och fått arbetstillstånd (2018 var dessa drygt 2.000 personer).
Migrationsverkets statistik över arbetskraftsinvandring utgör ändå bara en del av den verkliga. Varje år kommer tusentals EU-medborgare till Sverige som en del av EU:s (EES) fria rörlighet och sedan 2014 behöver dessa bara i undantagsfall registrera sin uppehållsrätt hos Migrationsverket.
Då, 2013, var antalet med uppehållsrätt i Sverige 20.714 och trenden var uppåtgående. Här finns både de som bosätter sig i Sverige och tar jobb på samma villkor som svenska medborgare, men också de som utnyttjas som lönedumpande arbetskraft.
Men det är inte bara EU-medborgare som kan röra sig fritt inom EU. Medborgare från tredje land kan få ett nationellt arbetstillstånd i ett land men sedan skickas till ett annat, vilket Proletären skrev om i nr 1-2.
Utöver dessa så finns ett mörkertal av migranter som på olika sätt uppehåller sig illegalt i landet genom till exempel fusk med så kallade samordningsnummer. Dessutom har de tillfälliga uppehållstillstånden knutna till arbete i praktiken också gjort många flyktingar till arbetskraftsinvandrare.
Trenden är alltså att flyktinginvandringen minskar, om än från en exceptionellt hög nivå, medan arbetskraftsinvandringen ökar.
Fakta: Proletären reder ut begreppen
Kvotflykting: En person som bedöms som flykting av FN:s flyktingorgan UNHCR och tilldelas uppehållstillstånd. 2019 tog Sverige emot 5253 kvotflyktingar.
Konventionsflykting: En person som enligt FN:s flyktingkonvention, svensk lag och EU-regler tvingats fly på grund av förföljelse utifrån etnicitet, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. 2019 tog Sverige emot 5161 konventionsflyktingar.
Alternativt skyddsbehövande: En person som enligt EU:s regler bedöms löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling/bestraffning eller civilperson som löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.
Bland övriga asylskäl finns Särskilt och synnerligen ömmande omständigheter, till exempel asylsökande som på grund av sjukdom inte kan utvisas, och Övriga skyddsbehövande enligt svensk lagstiftning. Båda dessa kategorier begränsades med den tillfälliga lagen 2015.
Anhöringinvandrare: Personer som är make, maka, sambo eller barn under 18 till person med svenskt uppehållstillstånd eller medborgarskap. Runt en fjärdedel var flyktinganhöriga.
Utvandring: 2018 invandrade 132.000 och utvandrade 47.000 personer (främst de som tidigare invandrat), vilket ger en nettoinvandring på 86.000.
Den tillfälliga lagen 2015, med begränsning av möjligheter för uppehållstillstånd började gälla i juli 2016 och skulle gälla i tre år. Förra året förlängdes lagen till 19 juli 2021. Lagen innebär i korthet:
- Begränsning av möjlighet att få asyl genom färre skyddsgrunder.
- Tillfälliga istället för permanenta uppehållstillstånd.
- Begränsad möjlighet till familjeåterförening (vilket dock delvis revs upp förra året).
- Skärpta försörjningskrav vid familjeåterförening.
- ID-kontroller för att begränsa möjligheten att ta sig till Sverige.
Gymnasielagen 2018 innebär att ungdomar i gymnasieålder som annars skulle ha utvisats, får tillfälligt uppehållstillstånd för att gå färdigt gymnasiet med möjlighet till permanent om personen hittar arbete efteråt.
Tillfälliga uppehållstillstånd (TUT): Med den nya lagen från 2015 är tillfälliga uppehållstillstånd huvudregel, istället för permanenta (PUT). Kvot- och konventionsflyktingar får tre års TUT och alternativt skyddsbehövande får 13 månaders TUT, som kan förlängas om behovet av skydd kvarstår. TUT kan omvandlas till PUT om personen kan försörja sig och har ett fast arbete, med lön och villkor som inte är sämre än de som ”följer av svenska kollektivavtal”.
Källor: Migrationsverket, SCB, Migrationsinfo, Eurostat