IHRA-definition av antisemitism får kritik
Sverige måste ompröva sin anslutning till IHRA:s definition av antisemitism, menar Staffan Granér från Judar för Israelisk-Palestinsk Fred. Definitionen likställer kritik mot staten Israel med antisemitism.
Regeringen vill stärka arbetet mot antisemitism i Sverige. Som en del i detta arbete öppnade statsminister Stefan Löfven igår Malmös internationella forum för hågkomst av Förintelsen och mot antisemitism.
Den definition av antisemitism som regeringen antagit och utgår från är formulerad av IHRA (International Holocaust Rememberance Alliance) och backas av både EU och en rad andra enskilda stater. Men många är skeptiska till definitionen, då den på sina ställen likställer kritik mot staten Israel med antisemitism.
Staffan Granér, talesperson för JIPF (Judar för Israelisk-Palestinsk Fred), menar att IHRA:s definition är problematisk, då flera av dess exempel på antisemitism tar upp Israel-Palestinakonflikten.
– Och det gör att de som är engagerade för den palestinska saken och samtidigt vill bekämpa antisemitism får väldigt svårt att använda en sådan definition, säger Staffan Granér till Proletären.
Även om det är en så kallad ”arbetsdefinition” och egentligen inte är juridiskt bindande, så menar Staffan Granér att definitionen i flera länder använts som utgångspunkt i rättsmål, som grund för ”cancelling” av akademiker och annan universitetspersonal, samt kritik mot politiker som tagit ställning för Palestina.
– Det skadar helt enkelt alla som vill uppmärksamma brott i samband med den israeliska ockupationspolitiken. Vi vet ju att anklagelser om antisemitism redan har använts mot alla möjliga personer och organisationer som kritiserat Israel, från Margot Wallström till Amnesty international.
JIPF föreslår istället en alternativ definition av begreppet antisemitism, som formulerats av JDA (Jerusalem Declaration on Antisemitism), ett initiativ av bland andra judisk-israeliska akademiker som i dagsläget har 200 undertecknare.
JDA:s grundläggande definition av antisemitism liknar IHRA:s – den menar också att antisemitism är diskriminering, fördomar, fientliga handlingar eller våld riktat mot judar, men skillnaden är att den drar en tydlig skiljelinje mellan legitim Israelkritik och judehat.
Det är en definition som till och med en del israeliska politiker, bortom den yttersta högern, verkar kunna ställa sig bakom. Staffan Granér framhåller Israels nye utrikesminister Yair Lapid, som nyligen sade: ”Vi behöver komma över hysterin som ser varje kritik av Israel som antisemitism: Kanske motsätter sig alla antisemiter Israels politik i Gaza, men alla som motsätter sig Israels politik i Gaza är inte antisemiter.”
Han är dock noga med att poängtera att Lapids uttalande bör tas med en nypa salt.
– Koalitionsregeringen låter överhuvudtaget mycket snällare och talar anständigare men egentligen genomför de samma politik som Netanyahus tidigare regering. Och i och med att det är en så bred koalition så kommer man framförallt att undvika att överhuvudtaget prata om den här frågan, då den skulle kunna fälla koalitionen. Man kommer försöka föra Palestinafrågan bort från den politiska dagordningen, men samtidigt kommer bosättningsprojekten, trakasserierna och annat att fortsätta.
Det faktum att anklagelser om antisemitism ibland används för att desarmera kritik av Israel betyder dock inte att det inte förekommer antisemitism i Sverige, menar Staffan Granér. Dels i den högerextrema miljön, men också bland personer med bakgrund i Mellanöstern. Inte sällan hopblandad med just kritik av Israel.
– Och just den typen av antisemitism skulle vara mycket enklare att peka ut och bemöta om vi tydliggjorde vad som är distinktionen mellan antisemitism och kritik mot Israel, samt vilken typ av argument som är antisemitiska, säger Staffan Granér.
IHRA:s definition
IHRA definition av antisemitism inbegriper bland annat…
”Att ägna sig åt dubbelmoral genom att av avkräva Israel ett uppträdande som inte förväntas eller avkrävs något annat demokratiskt land.”
– Argumentet att relevant kritik och krav riktade mot en part i en konflikt är ett uttryck för dubbelmoral eftersom den inte riktas med samma emfas mot andra stater eller aktörer förekommer i alla konflikter.
– Kravet att kritik ska fördelas symmetriskt är dock orealistiskt, i synnerhet från aktörer som är parter i eller av andra skäl hårt engagerade i en specifik konflikt. Att definitionsmässigt betrakta avsaknaden av sådan symmetri som uttryck för antisemitism, just när den riktas mot Israel, är inte rimligt, kommenterar Staffan Granér.
”Förneka det judiska folket dess rätt till självbestämmande, till exempel genom att hävda att existensen av en israelisk stat är ett rasistiskt verk.”
– Kontrovers kring hur en stat kan etableras som specifikt judisk i ett land där också en mängd icke-judar levt och verkat, utan att praktisera rasism, är äldre än staten Israel. Debatten, som i hög grad förts judar emellan, har kommit att röra exempelvis staten Israels bildande och uppkomsten av den palestinska flyktingdiasporan.
– Idag debatteras de juridiska ramverkens rasistiska karaktär i relation till den nyinstiftade nationalstatslagen och annan etnisk särlagstiftning, såväl i Israel som på den ockuperade Västbanken. Att avfärda den antirasistiska kritiken av statens nuvarande karaktär som antisemitisk förstärker de etniska motsättningarna och bidrar inte till vare sig fredlig samexistens eller till att motverka antisemitism.
”Att jämföra Israels nuvarande politik med nazisternas politik.”
– Jämförelser mellan motståndarsidans politik och Nazitysklands förekommer ofta på bägge sidor i den israelisk-palestinska konflikten. De är inte heller ovanliga i den interna israeliska politiken. Det finns oftast skäl att reagera skarpt mot sådana jämförelser.
– Förutom att historiska erfarenheter ofta gör dem ytterligt kränkande för många judar så tenderar de att förminska omfattningen av Förintelsens grymheter. Det senare kan ju gälla i lika hög grad om de riktas mot staten Israels politiska motståndare. Det innebär inte att varje sådan historisk jämförelse kan avfärdas som antisemitisk.