Fackets krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling är intressant
då idag endast ett fåtal kommuner efterlever denna viktiga princip.
När Kommunistiska Partiet förra året reste frågan i kommunfullmäktige i
Lysekil, Gislaved och Karlshamn så motarbetades förslagen till och med
av socialdemokraterna. Så framstår vikten av att det socialdemokratiskt
dominerade Byggnads kongress antog detta arbetarkrav.
Det var snickaren Ingemar Härd som vid bygget av kvarteret
Johannesörten i Göteborg hösten 2005 tog initiativ till
motionsskrivandet i arbetslaget på Tuve-Bygg. Bygglaget agerade
kollektivt men på ett litet annorlunda sätt. Samtliga lagets sju
medlemmar skrev var sina likalydande motioner om kollektivavtal och om
stopp för bemanningsföretag och motionerna skickades samlat till
förbundet.
– Det känns personligen mycket roligt att det fortfarande funkar
ute på byggena. När man väcker en fråga som är viktig för gubbarna så
finns responsen, säger en tillfredsställd Ingemar Härd om kongressens
beslut.
Han påpekar att utan det kollektiva agerandet hade resultatet sannolikt inte blivit lika framgångsrikt.
– Bra att ett helt lag var enigt. Det hade betydelse för utgången.
Försvara avtalen
• Hur förväntar du dig att Byggnads ska agera vad gäller krav på kollektivavtal vid upphandling?
– Förbundsstyrelsen ställde sig bakom våra motioner och då måste de
också agera vilket förbundet redan gjort i Vaxholm och på andra
ställen. De är inte helt världsfrånvända, de har sett faran och
samtidigt vet Byggnads att de inte får några polacker som medlemmar.
• Varför är det så viktigt att värna kollektivavtalen?
– Utan kollektivavtal flyttas arbetarna tillbaka 100 år. Facket är
viktigt för klassens organisering och därför måste avtalen och facket
försvaras av alla arbetare.
• Vad ser du av oorganiserade utländska arbetare på byggena i Göteborg.
– Ställningsbyggare men hittills inga snickare. Men vi har de svenska
polackerna, byggarbetare från småorter som Svenljunga, Nossebro och
Brålanda. De har alltid funnits på byggena men förr ingick de i lagen,
numera finns de i bemanningsföretag.
• De jobbar till lägre löner?
– För det mesta. Det finns även dom som avlönas helt och hållet svart.
• Motionen med krav på att Byggnads arbetar för att
bemanningsföretagen försvinner från byggbranschen godkändes av
kongressen mot förbundsstyrelsens vilja. Hur känns den segern?
– Det känns inget särskilt. Det är inget självändamål att köra över
förbundsstyrelsen. Roligt att kongressen och dess vanliga delegater
förstår problemen på byggena.
• Varför är det viktigt att få bort bemanningsföretagen?
– Jag har själv sett bemanningsföretag ta bort skyddsräcken och
jobba med minerit utan utsug. Jag är inte ute efter gubbarna utan efter
företeelsen som leder till att skyddet försämras.
– Byggnadsarbete är ett lagarbete. Då måste jag kunna lita på att den
som står bredvid mig arbetar enligt skyddsbestämmelserna. Med
bemanningsföretag på bygget vet jag inte ens om den närmaste
arbetskamraten har någon utbildning för jobbet.
Japanisera
• Vad förväntar du dig av Byggnads agerande i denna fråga?
– Här är jag rädd att inget händer. Förbundsstyrelsen argumenterar att
bemanningsföretag är lagliga och att därför inget kan göra. Men
slaveriet var också lagligt…
– Samtidigt kan det inte gärna bli sämre. Nu kan varje
byggnadsarbetare stödja sig på att kongressen har tagit detta beslut
när frågan om bemanningsföretag blir aktuell.
• Varför vill då byggföretagen ha in bemanningsfirmor?
– De vill japanisera hela skiten. För dem blir det enklare och
billigare med utbytbara enheter som bara producerar utan krav och
frågor. Så de kan ta in och slänga ut arbetare när de behagar. Det blir
också lättare att införa individualiserad lönesättning och att köra
utan kollektivavtal.
• Vad är viktigast för byggnadsarbetarna just nu?
– En varm och lång semester…
LARS ROTHELIUS
Proletären 27, 2006