Varför inte utnyttja den press den varslade storstrejken skulle ha satt på arbetsgivarna, även i de andra frågorna?
Svenska Elektrikerförbundet hävdar att det nya installationsavtalet är
en framgång. Man hänvisar huvudsakligen till att man räddat
ackordslönesystemet och fått behålla ackordskontrollavgiften. Det
senare har varit själva tvistefrågan under konflikten. Och visst är
detta viktiga frågor. Facket har inte låtit arbetsgivarna vinna den
ideologiska striden.
Men i övrigt följer det nya installationsavtalet LO-ramen. ”En ettårig
avtalsperiod är viktig för oss då vi har stora farhågor för vad
regeringen kommer att genomföra lagstiftningsvägen för att försvåra för
facket och urholka arbetsrätten” förklarade Ronny Wenngren, SEF:s
förhandlingschef i början av avtalsförhandlingarna. Men det nya avtalet
är ett treårsavtal. Och löneutvecklingen ligger nu på samma nivå som
industriavtalet, och därmed 1 procent årligen mindre än SEF:s
ursprungliga krav.
Gav sig för lätt?
Med bakgrund av den extrema högkonjunkturen i elbranschen samt att man
befann sig en knapp vecka ifrån något liknande en storstrejk – vilket
givetvis hade satt en enorm press på arbetsgivarna – kan tyckas att
Svenska Elektrikerförbundet gav sig för lätt. I skrivande stund har de
flesta detaljerna kring avtalet inte tillkännagetts, och en definitiv
bedömning låter sig inte göras. Men noteras bör, att även
arbetsgivarsidan är nöjd med avtalet.
De fyra månader långa förhandlingarna, och tre veckors konflikt, mellan
Svenska Elektrikerförbundet och elarbetsgivarna i EIO har huvudsakligen
handlat om ackordskontrollavgiften.
I och med Europadomstolens dom angående granskningsarvoden för
oorgansierade byggnadsarbetare tidigare i år, såg arbetsgivarna inom
byggbranschen sin chans att försvaga sina fackliga motparter. Facket
skulle knäckas ekonomiskt genom avskaffandet av granskningsarvodet i
byggbranschen och motsvarande ackordskontrollavgift i elbranschen.
Frågan är ideologisk och principiell, där arbetsgivarna hoppades på en
utveckling mot svagare fackförbund och lägre organisationsgrad.
Byggnads lyckades genom en kortvarig strejk lösa frågan för sin
bransch. Nu har även elektrikerna gjort detsamma.
Arbetsgivarparten EIO är en av de värsta hökarna inom Svensk
Näringsliv, och i varje avtalsförhandling har de försökt kraftigt
försämra arbetsrätten inom elbranschen. De lyckades inte denna gången
heller. Men genom att sätta fokus på de ideologiska frågorna har de
åtminstone fått Svenska Elektrikerförbundet i en defensiv position.
Istället för att driva igenom rejält offensiva lösningar, både
ekonomiskt och arbetsrättsligt, nöjer sig facket med att rädda det
nuvarande avtalet från försämringar.
KARL STRANDBERG
elektriker
Proletären 20, 2007
