Mer och tidigare betyg har varit Jan Björklunds mantra ända sedan han tillsattes som utbildningsminister efter högerns makttillträde. Nu börjar Björklunds visioner bli verklighet. Den arbetsgrupp som regeringen har tillsatt för att utreda betygen har lagt ett förslag på hur en sexgradig betygsskala skulle kunna se ut. Betygen föreslås gå från A till F, där A till E är godkända betyg, och F icke godkänt. De elever som inte närvarar på lektionerna ska få streck i ämnet.

Betygen ska vara obligatoriska från och med årskurs sex, det vill säga två år tidigare än idag.

Om Jan Björklund får som han vill kommer den sexgradiga betygsskalan börja gälla när den nya gymnasiereformen träder i kraft 2009. Betygen ska börja ges från årskurs sex i samband med den nya läroplanen för grundskolan som ska införas ett år senare.

Jan Björklunds motivering till det nya betygssystemet är enkel.

– Flit ska uppmuntras. Det ska löna sig att plugga, säger han.

Men Pieter Söron tror att fler betygssteg kan få motsatt effekt.

– Risken blir bara än större att elever som har svårt att hänga med känner sig odugliga och slår av, säger han.

Mer resurser
Pieter Söron arbetar på en skola där många elever har svårt att klara gränsen för godkänt, så han vet vad han talar om. Han håller inte med Björklund om att tidigare betyg hjälper svaga elever, och han vänder sig mot utbildningsministerns påståenden om att betygen behövs eftersom de visar om en elev hamnat efter.

– Vi lärare är professionella i vårt yrke. Vi ser när en elev inte klarar av att nå målen. Vi behöver inte betyg för det, och mer betyg är inte lösningen. Istället behövs det mer resurser och nya pedagogiska grepp. Betygen bygger på ett kortsiktigt tänkande, de löser ju ingenting i grunden, säger Pieter Söron.

Betyg kan till och med stå i vägen för en bra undervisning. När betygsskalan får fler steg krävs det mer energi för att motivera varför en elev exempelvis får C istället för D, och då tenderar mätbara kunskaper att tränga undan mer svårbedömda moment som rör elevernas förståelse och deras förmåga att tillämpa det de lärt. Skolan kommer på så sätt allt mer att inriktas på att skilja eleverna från varandra och gradera dem sinsemellan, istället för att utveckla deras kreativa och kritiska förhållningssätt.

Detta är regeringen väl medveten om. Just möjligheten att på ett lättare sätt skilja ut de högpresterande eleverna från de andra är ett av målen med förändringen.

Pieter Söron menar att betygen redan idag står allt för mycket i centrum.

– Läroplanen och dess mål kommer allt mer i skymundan och vi lärare talar istället allt mer om betygen. Det är inte bra, säger han.

Samtidigt blir eleverna ”betygssmarta”. De lär sig hur de ska agera för att nå ett visst betyg.

– På så vis begränsas eleverna också, eftersom de bara lär sig det de måste inom ett smalt område. De lär sig att läsa sig skolans koder och se vad en viss lärare förväntar sig av dem. I ämnen som matematik, svenska och engelska, där vi har nationella prov, handlar allt mer av undervisningen om de nationella proven. Eleverna övar till och med på att skriva nationella prov för att få så bra resultat som möjligt, berättar Pieter Söron.

Läxhjälp
Samtidigt är det ett problem att en del elever inte hänger med i skolan. På Bergsjöskolan försöker de lösa det med läxhjälp, extralektioner och stöd.

– Många elever har det inte tillräckligt lugnt hemma för att kunna göra läxorna där, så därför är det viktigt att vi på skolan kan ge dem det stödet.

Ett annat problem är språket. På Bergsjöskolan går många elever som nyss kommit till Sverige, och när introduktionsklasserna är fulla slussas eleverna allt för snabbt vidare till den ordinarie skolan.

Men Jan Björklunds förslag utgör ingen lösning på något av de här problemen. Tidigare betyg och en förändrad betygsskala hjälper knappast eleverna på Bergsjöskolan.

– Regeringens förslag är ett enkelt sätt att undgå de verkliga problemen. Istället för att skjuta till mer resurser försöker högern visa att den är handlingskraftig, och betyg ligger tyvärr i tiden, säger Pieter Söron.

Han hade helst velat se en motsatt utveckling, mot mindre betyg, även om han vet att flera av hans kollegor är av en annan uppfattning.

– Eleverna ska inte behöva vara taktiska och göra som läraren vill för att få ett visst betyg. Tänk om skolan istället skulle kunna ta tillvara och utveckla elevernas nyfikenhet att lära.

Men högern talar hellre om morötter och piskor än om nyfikenhet, och Pieter Söron är övertygad om vilka elever som kommer att gynnas av det nya betygssystemet.

– Betyg passar dem som lyckas i skolan, säger han.

LISA ENGSTRÖM
Proletären 8, 2008