Till alla som blev förvånade över att det inte lades något varsel när Saab gick in i rekonstruktion. Bara lugn, det kom allt till slut. Allt precis som brukligt är vid en rekonstruktion.
Den försiktiga optimism som började gro i fredags, när nyheten kom att de kinesiska bolagen Pang Da och Youngman skulle köpa upp hela Saab, fick på måndagen en rejäl spark tillbaka. 500 anställda varslas om uppsägning. Förhandlingar påbörjas inom kort.
Det intressanta är att ingen, varken chefer eller arbetare, verkar tro att det ens är körbart med så starkt reducerad personalstyrka. En mjukstart i låg takt, i väntan på att leverantörerna ska komma igång för fullt, skulle väl inte vara några större bekymmer men ska farten skruvas upp till lönsam takt blir det genast värre.
Vi ska inte glömma att vi innan stoppet var bemannade för normal produktionstakt, varken mer eller mindre. Därför kan man väl sätta visst hopp till att varslet inte blir riktigt så omfattande som det flaggas för.
Det kan för all del vara ett cyniskt sätt att spara. Om man räknar kallt med att alla vi som inte har lyckats hitta annat jobb under krisen så här långt inte ska hitta något närmaste tiden heller. I så fall är det ju riskfritt att ställa oss åt sidan under inkörningsfasen för att sedan kalla oss tillbaka när och om det behövs igen.
Med en personal som är snudd på perverst lojal mot sin arbetsgivare och en fackförening som för länge sedan begravt gamla mossigheter som solidaritet under dyngstacken finns det idag oändliga möjligheter för företaget att utnyttja människor.
Också ett sätt att visa tacksamhet till de medarbetare som tålmodigt väntat på sina försenade löner varje månad sedan i juni.
Sedan ska vi ju inte glömma bort att affären med kineserna är långt ifrån klar ännu. Det är många inblandade instanser som ännu inte sagt sitt så än kan det bli pannkaka av hela rasket.
Något som speglar sig i att de chefer på topp och mellannivå, som hela tiden vädjat till oss arbetare att stanna kvar och inte ge upp hoppet, nu själva hoppar av. Senast i raden självaste produktionsdirektören Gunnar Brunius.
Om affären av någon anledning skulle gå i stöpet spelar varslet ingen som helst roll. Då är det tack och hej för samtliga. Det enda som är säkert är att oavsett hur det går är det i vanlig ordning vi arbetare som i slutändan ska stå för notan.
