Göteborg 400 år: Jätteprojekt – för folket eller för etablissemanget?
När Göteborg i år firar 400 år byggs det mer i staden än på mycket länge. Proletären sammanfattar fyra dyra skrytprojekt.
Förutom jätteprojektet Västlänken, som bokstavligt talat splittrat Göteborg, pågår flera stora och spektakulära byggprojekt. På Hisingen bygger Serneke det som ska bli Nordens högsta byggnad, Karlatornet.
Kommunägda Lisebergs Nöjespark ska utöka parken med ett ”äventyrshotell” och en vattenpark som beräknas kosta över en miljard. Vid älven nära Järntorget ska en ny stadsdel, Masthuggskajen, med en helt ny halvö ut i älven byggas.
Kostnaden för de många byggprojekten har av Business Region Göteborg beräknats till 1.000 miljarder kronor – svindlande en biljon kronor.
I en stad med växande befolkning behövs självklart fler bostäder, utbyggd infrastruktur, kontor och nöjesverksamhet. Det behöver inte vara fel med stora satsningar och projekt, som både kan ge intäkter åt kommunen och skapa fler jobb. Men vem bestämmer vad som byggs?
Varför byggs Västlänken samtidigt som spårvagnsnätet knappt byggts ut på 40 år? Varför bygger Liseberg en vattenpark för en miljard samtidigt som fritidsanläggningar och badhus i förorterna får vänta?
Varför byggs lyxiga skyskrapor med bostadsrätter som knappt går att sälja – men inga billiga hyresrätter för vanligt folk?
Västlänken
Den åtta kilometer långa järnvägsförbindelsen och tunneln Västlänken är en del av det västsvenska paketet. Syftet sägs vara att förenkla pendling från kranskommunerna till Göteborg. Frågan är bara till vilket pris – och istället för vad.
Västsvenska paketet beräknas kosta 34 miljarder kronor, varav Västlänken står för 20 miljarder. 14 av de miljarderna ska tas in genom den trängselskatt som infördes i Göteborg 2013 och behölls trots att en majoritet röstade nej till den i en folkomröstning 2014. Mycket tyder på att kostnaderna kan stiga ytterligare, då många osäkra faktorer finns när tunnlar ska byggas i Göteborgs lergrund.
Med trängselskatten har politikerna i Göteborg öppnat upp för en nyliberal finansieringsmodell där statliga infrastruktursatsningar betalas genom avgifter för de som använder vägarna – i motsats till gemensamt finansierad infrastruktur. Dessa avgifter (eller ”skatter”) slår klassorättvist hårdast mot arbetare som är beroende av bil för att ta sig till jobbet.
Förutom den enorma kostnaden för skattebetalarna och den orättvisa finansieringsmodellen innebär Västlänken också en enorm påverkan på hela Göteborg, med uppgrävda kvarter och avstängda vägar, i tio år eller mer.
Samtidigt som tiotals miljarder plöjs ner djupt i den västsvenska leran är Göteborgs spårvagnsnät i akut behov av utbyggnad och utökade förbindelser till förorterna. Men som vanligt är politikers prestigeprojekt viktigare än göteborgarnas möjligheter att ta sig runt i sin egen stad.
Karlatornet
245 meter högt ska byggbolaget Sernekes skrytprojekt Karlatornet bli. Därmed blir det Nordens högsta byggnad, 50 meter högre än Turning Torso i Malmö. Kostnaden för projektet, som godkändes i fullmäktige 2017, beräknas till 5,5 miljarder kronor.
Som så många andra skrytprojekt är det tänkt att Karlatornet ska ”sätta Göteborg på kartan”. I området där Karlatornet ska ligga har kulturverksamheter som Truckstop Alaska stängts för att istället ge plats åt Karlastaden.
I mars 2018 skröt Serneke om att paradvåningen på 370 kvadratmeter och fyra våningar i Karlatornet redan sålts för rekorddyra 66 miljoner kronor. Det visade sig att köparen var ingen mindre än vd:n Ola Serneke själv.
Ola Serneke har försökt sälja in sig själv som en politiskt korrekt och samhällsengagerad företagsledare. Bakom den putsade fasaden dumpar bolaget både de anställdas löner, vilket två byggnadsarbetare vittnade om för Proletären 2019, och schaktmassor i skyddsvärda naturområden i Angered.
I februari i år avgick Ola Serneke som vd efter att det avslöjats att han under falskt namn försökt sprida påståenden på aktieforum för att höja bolagets värde.
Många av de som tecknat förhandsavtal för bostadsrätter i Karlatornet och betalat uppemot 300.000 kronor har under 2019 och 2020 försökt hoppa av affären på grund av alla förseningar, men hittills har Serneke vägrat att betala tillbaka några pengar.
De billigaste bostadsrätterna i tornet är små ettor längst ner för närmare två miljoner kronor. Klart är att Karlatornet knappast är till för ungdomar som letar sin första bostad, eller trångbodda familjer i förorten.
Under hela förra året stod bygget still på grund av coronakrisen. I december meddelade Serneke att fastighetsmiljardären Erik Selins bolag Balder köpt in sig på halva tornet och i år har bygget återupptagits.
Liseberg
– Vi konkurrerar inte längre bara med Gröna Lund och Tivoli – utan med Disneyland. De som har råd åker längre bort, så det behöver utvecklas, sa Ann-Sofie Hermansson (S), dåvarande ordförande i kommunstyrelsen, när beslutet att bygga vattenlandet Oceana klubbades av kommunfullmäktige i februari 2017.
Nu, tre år senare och trots att Liseberg gått med stor förlust under coronapandemin, har Liseberg skrivit kontrakt med byggjätten NCC för projektet som beräknas stå klart om tre år.
När fullmäktige klubbade beslutet beräknades allt kosta 954 miljoner kronor – nu är beräkningen uppe i nästan 1,2 miljarder kronor. Inget konstigt, tycker Christer Holmgren (M), ordförande i Lisebergs styrelse. ”Nästan inga projekt följer budget.”
Målgruppen är, som Ann-Sofie Hermansson antydde 2017, inte främst vanliga göteborgare, eller för den delen vanliga svenska turister. Målgruppen är de som annars åker utomlands och spenderar pengarna på Disneyland.
Priserna på Liseberg är redan nu höga. När SVT 2017 jämförde priset på ett besök för en familj med två barn på olika svenska nöjesparker hamnade Liseberg i topp med totalt 1.820 kronor för entré och åkpass (2021 är motsvarande kostnad 1.980 kronor).
Något entrépris för Oceania är ännu inte släppt, men den lågavlönade ensamstående mamma som hoppas kunna ta med sig sina barn till Lisebergs nya vattenpark regelbundet får nog tänka om.
Masthuggskajen
6.000 nya arbetsplatser och 1.300 nya bostäder. Det lovar politikerna ska bli verklighet i och med Masthuggskajen, området längs med Göta älv från Stenpiren till Masthuggstorget. Byggbolaget NCC har investerat 1,4 miljarder kronor i projektets första stadie.
Bygget av den nya stadsdelen är i full gång men den mest spektakulära delen har ännu inte påbörjats – en 18.000 kvadratmeter stor halvö ut i Göta älv. Tidigare i vår gavs klartecken åt denna Göteborgs lite blygsammare, men inte desto mindre riskabla, svar på Dubais konstgjorda öar i Persiska viken.
Kvarteret på halvön ska byggas av Stena Fastigheter tillsammans med KUB arkitekter, men kostnaden om det går snett med det riskabla bygget ska delas mellan de privata byggbolagen och kommunen (skattebetalarna). Att mycket kan gå fel bevisas av att området intill, Skeppsbron, redan drabbats av ett underskott på 860 miljoner kronor på grund av oförutsedda kostnader.
Politikernas mål med Masthuggskajen sägs vara att ”bevara stadsdelens puls och dynamik”. Samtidigt riskerar flera föreningar och verksamheter, som bland annat huserar i byggnaden Kommersen, att försvinna när lokalhyrorna skjuter i höjden.
Tidigare lovade politikerna att det inte bara skulle byggas för rika i området – en del av hyrorna skulle få extra låga hyror. Men förslaget är nu skrotat, efter kritik både från högerpolitiker och fastighetsbolagen. Låginkomsttagare ska tydligen inte ha möjlighet att bo centralt.
Stena fastigheter ska däremot bygga 300 ”moderna” hyresrätter, och räknar nog kallt med att Januariöverenskommelsens förslag om marknadshyror i nyproduktion kommer att gå igenom. Vem som kommer att ha råd med Stenas ”moderna” hyresrätter i Göteborgs eget Dubai, står skrivet i den göteborgska leran.