Kommentar: Kalla handen för Zelenskyj i Vilnius

Det var kanske de mest spridda bilderna i världen förra veckan. Ingen lär ha missat de redan klassiska fotona, där Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj står ensam i sin militärutstyrsel bland alla uppklädda Natohöjdare och inte ser ut att ha någon att prata med.

Bilderna är tagna på Natotoppmötet i Vilnius, där det plötsligt blev oväntat accepterat för västmedia att redovisa det missnöje som länge funnits hos Natoländernas ledare med Zelenskyjs ständiga tiggeri efter mer vapen – och avsaknaden av tacksamhet för leveranserna som kommer i strid ström.

– Vi är inget Amazon, som den brittiske försvarsministern Ben Wallace ska ha förklarat för Zelenskyj förra året, efter att han åkt elva timmar bara för att få en ny lista på vapen som den ukrainska regeringen efterfrågade. 

Det var en av flera uppseendeväckande kommentarer som fångades upp av media på toppmötet.

– Oavsett om vi gillar det eller inte så vill folk se lite tacksamhet, sa Wallace, som också påpekade att den ukrainske presidenten har för vana att så fort han fått en en vapentyp han bett om börja tjata om en annan.

USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan svarade för sin del syrligt på en fråga från en ukrainsk aktivist, om huruvida anledningen till att USA:s president Biden inte släpper in Ukraina i Nato skulle vara att USA ”är rädda för att Ryssland förlorar”, att ”det amerikanska folket förtjänar lite tacksamhet”.

De snarlika kommentarerna från Wallace och Sullivan var självklart inget sammanträffande, utan koordinerade på förhand. Det var heller inget sammanträffande att de kom efter att Zelenskyj beklagat sig på Twitter över att USA:s president Joe Biden och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inför mötet sagt att Ukraina visst är välkommet in i Nato, men utan att vilja sätta ett datum eller en tidsplan för inträdet.

Absurt, twittrade Zelenskyj som förväntade sig en tidsplan eller inbjudan till Ukraina att gå med.

Och man kan verkligen ställa sig frågan vem som bör visa tacksamhet mot vem. Den gamle skådespelaren Zelenskyj har både spelat med och spelat över i sin roll som västs spjutspets mot den gemensamma fienden i Moskva. Men vad är Nato faktiskt beredda att göra för sin man i Kiev bortom de eviga vapensändningarna?

För åtminstone de flesta och viktigaste statscheferna i Nato är det givet att Ukraina inte kan gå med i krigsalliansen så länge som kriget med Ryssland pågår. Det skulle vara alltför farligt och alltför troligt trigga det tredje världskriget. 

Alltså fortsätter Nato skicka mängder av vapen, fortsätter låta ukrainska soldater dö i tiotusental för USA:s intressen gentemot Ryssland – men utan att låta Ukraina bli medlem i Nato. Trots att organisationen redan i april 2008, på Natotoppmötet i Bukarest, slog fast att Ukraina ska bli medlem. Vilket som av en händelse inträffade strax efter att USA:s dåvarande president George W Bush deklarerat sitt starka stöd för att Ukraina ska komma med i Nato.

Men nu säger Zelenskyj att han har förståelse för att landet inte kan bli medlem så länge kriget pågår, vilket ger den paradoxala situationen att Moskva i praktiken faktiskt har förhindrat ett ukrainskt Natomedlemskap genom den folkrättsvidriga invasionen i februari förra året.

Under månaderna som ledde upp till den ryska invasionen försökte Ryssland som bekant komma överens med USA och övriga västländer om ett gemensamt säkerhetsfördrag – men möttes av samma kalla hand som Zelenskyj fick ett smakprov av i Vilnius. En av de viktigaste punkterna som Ryssland ville komma överens om var att Ukraina skulle fortsatt vara neutralt och inte gå med i Nato.

Natosidan – inte minst USA och Storbritannien – har sedan kriget bröt ut aktivt saboterat de fredsförhandlingar som faktiskt fördes i april 2022, för att istället hålla igång kriget, göda det militärindustriella komplexet och göra sitt bästa för att försvaga Ryssland. Och paradoxalt nog är det Natostödda kriget nu också anledningen till att Ukraina inte får gå med i Nato – åtminstone inom överskådlig tid.

Mot slutet av toppmötet i Vilnius tinade den frostiga stämningen ändå upp när Zelenskyj fick säkerhetsgarantier av G7-länderna om att stå emot rysk aggression nu och i framtiden. 

Från Sveriges regering kom dessutom i måndags löften om bistånd för rekordhöga sex miljarder kronor. Pengar som skulle kunnat gå till fattigdomsbekämpning i Afrika ska istället gå till att bland annat hjälpa till med infrastruktur och den gröna omställningen i Ukraina, säger biståndsminister Johan Forssell (M).

– Men det handlar också om att hitta sätt att knyta bistånd och handel närmare varandra. Vi ser stor potential för många svenska företag inom en lång rad olika områden att vara med i det här uppbyggnadsarbetet och också skapa arbetstillfällen i Ukraina, säger Forssell till SVT.

Se där några av de verkliga anledningarna till att Sverige och andra Natoländer motsätter sig nödvändiga fredsförhandlingar och hellre ser att kriget fortsätter ännu en tid. Det finns pengar för företagen att tjäna – såväl på vapenproduktion nu som återuppbyggnadsarbete när den dagen äntligen kommer.