Kämpar för kvinnor på bygget

Bara två av hundra byggnadsarbetare i Sverige är kvinnor idag. Proletären har träffat rörmokaren Sara Aaröe för att prata om hur det är att vara kvinna i en av Sveriges mest mansdominerade yrkesgrupper.

– Jag skulle säga att kvinnor i byggbranschen på många sätt upplever samma problem som kvinnor i andra branscher, som sexuella trakasserier och sexism. Men med den stora skillnaden vi ofta är i extrem minoritet. Det gör ju att vi sällan stöter på andra kvinnor på byggena.

Sara Aaröe är relativt ny i yrket. Hon omskolade sig som 37-åring och har nu hunnit arbeta som VVS-montör i fem år, just nu arbetar Sara och hennes arbetskamrater med att färdigställa kontorsskyskrapan Citygate ett stenkast från Ullevi i centrala Göteborg.

Den manliga dominansen på byggena skapar vissa specifika problem. 

– Arbetskläderna och verktygen är i regel anpassade efter män. Många kvinnor upplever att kläderna inte är anpassade till våra kroppar. Inte sällan saknas separata omklädningsrum och kvinnor tvingas ofta byta om på alla möjliga märkliga ställen som i duschkabiner och liknande.

Det finns mycket fördomar mot byggnadsarbetare, att de är “grabbigare” och mer macho, snusar och visslar på tjejer. Men Sara Aaröe tror inte byggnadsarbetare är mer sexistiska eller har sämre kvinnosyn än andra män. 

– Tyvärr har jag en lång lista på kvinnor i min närhet som utsatts för sexuella trakasserier, hot, sexuellt våld och våld. Både på och utanför byggena. Män finns ju i hela samhället och är nog inte värre i byggbranschen än någon annanstans.

Sara Aaröe är aktiv i Näta, Byggnads nätverk för kvinnor. Det skapades för 20 år sedan – då bara 0,6 procent av byggarbetarna var kvinnor. Då var syftet att skapa en kvinnoseparatistiskt grupp för att stötta och se till att behålla kvinnorna i branschen.

– Det vill vi fortfarande göra men framförallt så arbetar vi med att utbilda och rusta våra kvinnor att bli starka fackliga företrädare på arbetsplatsen och i fackförbundet.

– Vi driver specifika kvinnofrågor också, som rätten till omklädningsrum och gravidförsäkringar men vårt mål nu är att fostra starka arbetarkvinnor som en självklar del i att organisera arbetarklassen.

Nätas gemensamma bild är att byggbranschen har förändrats till det bättre sedan dess bildande. Våld, hot och den allra grövsta formen av sexuella trakasserier har minskat och inför årets avtalsrörelse driver Byggnads två krav med jämlikhetsfokus: krav omklädningsrum för både kvinnor och män och att föräldralediga ska ha samma anställningsförmåner som övriga.

Sara Aaröe upplever att jargongen och attityden kring lunchbordet blivit bättre, något som också uppskattas av männen.

– Jag får ofta höra av män i branschen hur glada de är över att kvinnor söker sig till hantverksyrkena. De säger att arbetsplatsen förändrats till det bättre för dem när kvinnor är med.

Trots att det har blivit bättre så finns det fortfarande en machokultur inom byggbranschen. Enligt undersökningen ”byggchefernas machoindex 2022” upplever hälften av de tillfrågade att machokulturen är en problem.

Det drabbar så klart kvinnorna, men också männen. Sara Aaröe säger exempelvis att männen tycker att det är svårt att kombinera jobbet med föräldraskap eftersom det finns en förlegad bild av vem som ska vara föräldraledig och vabba.

– En undersökning om psykosocial arbetsmiljö som Byggnads gjorde förra året visade att män upplevde både trakasserier och mobbing från arbetsgivaren när de försökte förena arbete och att vara aktiva föräldrar.

Kvinnor tjänar ju i regel sämre än män – hur ser det ut för er i byggbranschen?

– Jag har turen att arbeta i den mest lönejämställda branschen i Sverige, det gör att jag är bland de högst betalda kvinnorna inom LO-kollektivet, säger Sara Aaröe.

– För mig är det otroligt viktigt att lyfta lönerna för resten av kvinnorna inom LO för idag utgör kvinnorna majoriteten inom arbetarklassen. Om inget görs åt kvinnors löner så riskerar vi att försvaga det fackliga löftet.