Hoppa till huvudinnehåll

Karlshamns politiker sätter pris på mötesfriheten

När Kommunisterna i Karlshamn ville riva upp ett kommunalt beslut att börja ta betalt för politiska arrangemang på torget, försvarade sig Karlshamns toppmoderat med att han inte läst beslutets ”omfattande underlag” – på två och en halv A4-sida. ”Beslutet hade varit en nationell skandal om några andra än kommunisterna uppmärksammat saken”, konstaterar K:s ordförande i Karlshamn, Lars Jeppsson.

Kommunistiska Partiet första maj-möte på torget i Karlshamn.
K i Karlshamn

Det var i april 2018 som ett enigt fullmäktige i Karlshamn fattade beslutet att börja ta betalt för politiska möten i kommunens centrum. Enligt fullmäktiges beslut KF 2018-04-09, § 77 skulle det varje gång kosta 500 kronor att arrangera politiska möten på Karlshamns torg.

Kommunisterna i Karlshamn protesterade, ifrågasatte beslutets giltighet och konstaterade att det var ett brott mot grundlagen.

– Beslutet hade varit en nationell skandal om några andra än kommunisterna uppmärksammat saken. Socialdemokraterna, under ledning av kommunalrådet Per-Ola Mattsson, hade uppenbarligen diskuterat frågan och kommit fram till att politiska möten ska jämföras med kommersiell verksamhet, det vill säga att plånbokens storlek ska avgöra vem som får arrangera möten på torget, säger Lars Jeppsson.

Privat / Lars Jeppson, ordförande i K i Karlshamn

Och när Moderaternas oppositionsråd Magnus Gärdebring i en intervju i P4 Blekinge nyligen kommenterade frågan erkände han att han var dåligt insatt. Att han inte läst handlingarna skyllde Gärdebring på att det var ett så ”omfattande underlag”.

Lars Jeppsson skakar på huvudet:

– Omfattande underlag..? Det är ju inte tusentals sidor det handlar om, utan två och en halv sida med glest radavstånd. Han har fastnat med fingrarna i syltburken och försöker hitta på en ursäkt. Otroligt pinsamt, säger Lars Jeppsson.

Han får rätt av Joakim Nergelius, expert på grundlagen, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet och forskare i frågor om maktdelning, demokratibegrepp och konstitutionell rätt. I en kommentar till Karlshamnsfallet i samma P4-inslag konstaterar Nergelius att även om man inte kan lagarna så borde man ha ”någon slags känsla för vad som är lämpligt”.

Per-Ola Mattsson och Magnus Gärdebring är inga fritidspolitiker som sköter sysslan med vänster hand. De är välbetalda politiker, avlönade med Karlshamnsbornas skattepengar: Mattsson deklarerade förra året för 922.300 kronor och Gärdebring för 873.000.

– Han (Gärdebring) har tillräckligt betalt för göra sitt jobb och läsa handlingarna. Klarar man inte det ska man kanske syssla med något annat än att sitta i fullmäktige, menar Lars Jeppsson.

Till slut insåg också kommunens ansvariga tjänstemän att kommunisterna hade rätt. Den 13 maj i år meddelade kommunens utredare Anna Persson i ett brev till Lars Jeppsson att ”kommunen ska inte ta ut avgift kopplat till allmänna sammankomster som har tillstånd från polisen enligt 2 kap. ordningslagen. Taxan är under överseende för korrigering, till dess kommer ingen avgift att tas ut enligt ovan. Vi beklagar felet!”, hette det i brevet.

Tio dagar senare fattade fullmäktige ett nytt beslut om taxan: ledamöterna upphävde det gamla beslutet men inte fullt ut: ”att i samband med val upplåta mark med utnyttjanderätt till de politiska partier som deltar i valet med en taxa om 0 (noll) kronor”.

– Partierna i fullmäktige korrigerar alltså sitt eget olagliga beslut från 2018 och befriar sig själva från att betala för möten. Alla andra får betala: sjuksköterskorna när de agerat, miljöorganisationer och politiska partier som inte deltar i valet. Hela beslutsprocessen är ett demokratiskt problem och vittnar om dålig kunskap om juridiken, konstaterar Lars Jeppson.