Kommentar: Kina i Natos kikarsikte
Ukrainas väg in i Nato är ”oåterkallelig”, deklarerade krigsalliansen på toppmötet i USA, utan att det närmare preciserades någon tidsplan för medlemskapet. Samtidigt attackerar Nato Kina hårdare än tidigare för sina goda relationer med Ryssland.
Förra veckans Natotoppmöte i Washington avslutades med en kommuniké som tydligare än tidigare attackerar Kina för sin strategiska allians med grannlandet Ryssland. Kina sägs både understödja Rysslands krig i Ukraina och utgöra en grundläggande utmaning mot euroatlantisk säkerhet, vilket den USA-ledda militäralliansen hotar kommer att ”påverka kinesiska intressen”.
Även Belarus, Iran och Nordkorea pekas ut för att stödja den ryska sidan i kriget, medan Ryssland beskrivs som det största och mest akuta hotet mot Natoländers säkerhet.
Ryssland nämns 44 gånger i slutdokumentet och fördöms specifikt för att vara ansvarig för ”tusentals döda civila” i Ukraina. Natopartnern Israel, som i höstas dödade fler civila på en dryg månad i Gaza – och fyra gånger så många barn – än som dödats i Ukraina under 18 månader av krig, nämns inte med ett ord.
Det var första gången som Sverige var med på toppmötet som medlem i krigsalliansen, som firar 75 år i år – 23 år efter att motparten Warszawapakten gick i graven. Statsminister Ulf Kristersson närvarade i Washington tillsammans med bland annat Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj, som USA:s alltmer dementa president Joe Biden presenterade som... Putin.
Biden lyckades också kalla sin vicepresident Kamala Harris för Trump på samma presskonferens, som följdes noga av alla kommentatorer som sent omsider fått upp ögonen för Bidens tilltagande senilitet.
Om inte motståndaren (eller är det vicepresidenten?) Donald Trump redan varit favorit till valsegern efter Bidens förvirrade uppträdande i den uppmärksammade tv-debatten häromveckan, lär han vara det efter mordförsöket på honom i helgen. Bilderna på den skottskadade och blodige Trump med knytnäven i luften är redan ikoniska.
Natos avgående generalsekreterare Jens Stoltenberg har försökt att få medlemsländerna att enas om en gemensam fond på 100 miljarder euro över fem år, ett sätt att ”Trumpsäkra” stödet till Ukraina om Trump – som sagt att han skulle kunna få slut på kriget i Ukraina på 24 timmar – åter blir USA:s president. Men till slut enades länderna om bara 40 miljarder i år, av vilket mycket redan är beslutat sedan tidigare.
Det återstår att se vad som händer om Trump åter blir USA:s president. I måndags utsåg Trump Ohiosenatorn JD Vance till sin vicepresidentkandidat. Vance har likt Trump motsatt sig fortsatt amerikanskt stöd till Ukraina för att istället fokusera helt på Kina, som Vance kallar för det största hotet mot USA.
På Natotoppmötet i Washington deltog också ledarna för USA:s allierade i Asien runt Kina: Australien, Japan och Sydkorea.