Las-förhandlingarna fortsätter trots brett motstånd
Över 100.000 arbetare står bakom den budkavle som kräver stopp för försämringarna i Las. Budkavlen utgick från Metallklubben vid Volvo Lastvagnar i Umeå.
100-talet fackliga organisationer, som representerar över 100.000 svenska arbetare (se nedan), har skrivit på den budkavle som kräver stopp för inskränkningar i Las, lagen om anställningsskydd.
Nyligen drog Las-förhandlingarna mellan arbetsköparnas Svenskt Näringsliv och flera LO-förbund igång. Mycket muller från bland annat Kommunal och Pappers mynnade ut i ingenting, och nu förhandlar alla, utom Pappers, vidare om försämringarna. Kommunal, där förbundsbasen Tobias Baudin tidigare recenserade Las-utredningen som ”10-1 till arbetsgivarna”, hoppas nu, enligt Baudin, kunna ”förhandla sig fram till oavgjort”.
– Förväntat, säger Jan-Olov Carlsson, ordförande för metallklubben på Volvo i Umeå och den som initierade budkavlen.
– Det finns ett enormt tryck att LO-förbunden ska hålla ihop, och det betyder kompromisser. Och nu är turordningsreglerna vidöppna för fortsatta attacker. Ytterst är ju det här också en räddningsaktion för regeringen Löfven och socialdemokraterna, säger Jan-Olov Carlsson.
Han blir inte förvånad om förhandlingarna bryter samman och ser både svart och vitt i det läget.
– Någonstans finns det ju en gräns för vad de kritiska förbunden kan acceptera utan att hamna i en svekdebatt med sina medlemmar. Å ena sidan har Svenskt Näringsliv ett gyllene läge nu. De kan sitta och vänta ut förhandlingarna, och blir det inget där så vet de att det kommer ett riksdagsförslag enligt vad de vill. Å andra sidan i ett sådant läge: regeringen och Stefan Löfven måste bekänna färg. Antingen är han lojal med svensk fackföreningsrörelse och stoppar det här, eller lojal med januariöverenskommelsens partier och tar avstånd från arbetarnas intressen, säger Jan-Olov Carlsson till Proletären.
En av dem som samlade namn och som tidigare uppmärksammats i Proletären var Erfan Kakahani, arbetare på Kubal (Kubikenborgs Aluminium AB) i Sundsvall. Kakahani fick inte med sig den S-dominerade fackklubbsstyrelsen, men samlade själv in namnen från majoriteten av arbetarna på verket.
– Jag jobbar ju skift själv, och jag såg till att försöka träffa varje skiftlag. För alla arbetskamrater utom en var det självklart att skriva på. På en vecka hade jag samlat in namnunderskrifter från 176 arbetskamrater, sade Erfan Kakahani till Proletären.
Budkavlen gick ut i januari och fick bra skjuts direkt. Sedan kom coronapandemin och stängde ner även den fackliga aktiviteten. Budkavlen har inte avstannat, och utfallet av förhandlingarna utvisar hur framtiden blir.
– 100 fackföreningar med 100.000 medlemmar visar ändå att det finns ett starkt stöd. Där budkavlen har kommit fram, där har folk också anslutit sig. Vi är en lokal fackförening som skickade ut ett mejl och hoppades att budkavlen skulle spridas. Den har fått effekt, det är inte okänt ute i fackföreningsrörelsen att den finns, säger Jan-Olov Carlsson.
Den offensiv som Annie Lööf (C) nu leder mot de svenska arbetarna, kommer inte att stanna med inskränkningar i Las. Angreppen mot arbetarrörelsen kommer att fortsätta, menar han.
– Börjar man rulla upp arbetarrörelsens landvinningar med justeringar i strejkrätten och arbetsrätten, då finns det ju inget logiskt slut. Och så länge de inte möter motstånd, så kommer de att fortsätta. Man kan ju bara spekulera om det, men vill de verkligen ge fackföreningsrörelsen problem ska de ge sig på förtroendemannalagen. Det är en stark och värdefull lagstiftning och vill man skada facket så är den central.
– Det som sker nu på svensk arbetsmarknad, det har skett för att motståndet inte funnits där. Varje enskilt steg behöver inte vara så stort, men summan av alla försämringar ger en riktning i samhället där vi tappar oerhört mycket, säger Jan-Olov Carlsson. När traditionen med en arbetarrörelse i kamp försvinner, då är vi helt öppna för attacker och nederlag.