Ecuadors före detta konsul i London: ”Moreno sålde ut Julian Assange”

Den senaste farsartade akten i processen mot Julian Assange är över för den här gången. Förhandlingarna om ett utlämnande till USA sköts den 27 februari upp för att fortsätta i maj.

Inne i Belmarsh Magistrates’ Court i London fick Wikileaksgrundaren följa rättsprocessen inifrån den glasbur han placerats i, som en annan Hannibal Lecter. Assange klagade över att inte kunna höra domaren och att han inte kunde kommunicera med sina advokater, men utan att få komma ut ur buren.

Rapporterna inifrån rätten säger att Assange tappade uppmärksamheten och såg ut att nicka till flera gånger, vilket stämmer med vad en av de personer som haft närmast relation med Assange de senaste åren berättar för Proletären. Fidel Narvaez var konsul på Ecuadors ambassad i London och hade hand om Julian Assange när han fortfarande åtnjöt asyl av Ecuador.

– Julian är både fysiskt och psykiskt nedgången. Han har gått ner i vikt, men det mest oroande är hans försämrade mentala hälsa. Han uppvisar inte längre den skärpa och klarhet som tidigare alltid kännetecknat honom.

– FN:s specialister på psykologisk tortyr har gjort tester som är utformade för att upptäcka effekterna av psykologisk tortyr och fann att han är uppenbart påverkad av att hans liv bokstavligen är i fara, säger Fidel Narvaez till Proletären. 

Fidel Narvaez

USA anklagar Julian Assange för spioneri och dataintrång, med ett straffvärde på 175 års fängelse. Journalistens ”brott” består i att ha hjälpt visselblåsaren Chelsea Manning, som sitter fängslad i USA, att läcka hemlig information som avslöjat USA:s krigsbrott i Afghanistan och Irak.

Åklagarens taktik är att behandla Assange som en simpel brottsling, medan försvaret hävdar allmänintresset i materialet som tack vare Wikileaks kom till allmänhetens kännedom. Som bland annat den australiensiske journalisten John Pilger framhåller är det hela den grävande journalistiken och yttrandefriheten som står inför rätta.

Den vid tidpunkten hyllade Julian Assange anmäldes 2010 för sexuellt ofredande och våldtäkt i Sverige. Den svenska förundersökningen lades strax ner i brist på bevis, men den nya åklagaren Marianne Ny drog igång utredningen igen – med största sannolikhet efter påtryckningar från USA – och begärde att Assange skulle utlämnas till Sverige.

Rädd för att Sverige i sin tur skulle utlämna honom till USA fick Assange asyl på Ecuadors ambassad i London 2012, när Rafael Correa var Ecuadors president. Sex och ett halvt år senare, i april 2019, bjöd Correas efterträdare Lenin Moreno in polisen på ambassaden för att gripa honom.

Varför lät Ecuador brittisk polis gripa Assange efter att först ha gett honom asyl?

– För att när Lenin Moreno blev president förrådde han det politiska program som han valts på, säger Fidel Narvaez. 

– Ecuador förde en antiimperialistisk utrikespolitik under Rafael Correa, som inte gav vika för imperiet i norr trots att frågan om Assange innebar en politisk dispyt med USA. Lenin Moreno gav upp allt det inför pressen från USA.

Det allra mesta av allt som sagts om hans uppförande på ambassaden är lögn. Jag vet för jag var där med Julian varje dag i sex år.

Vid tiden före gripandet började olika, mer eller mindre bisarra, rykten florera om hur Julian Assange spenderade tiden på ambassaden. Bland annat läckte ett pm där Ecuador krävde att Assange skulle ta bättre hand om sin katt.

– Vad Ecuadors regering under Lenin Moreno har försökt göra är att flytta uppmärksamheten från sitt brott genom lögner och ärekränkning. Det allra mesta av allt som sagts om hans uppförande på ambassaden är lögn. Jag vet för jag var där med Julian varje dag i sex år.

Fidel Narvaez ger istället en bild av en disciplinerad arbetsnarkoman.

– Julian arbetade alltid. Han är en journalist som hela tiden läser, analyserar och redigerar information. Jag såg aldrig honom uttråkad eller utan att veta vad han skulle göra. 

– Förutom det sista året när Morenos regering trakasserade honom, stängde ner hans internetuppkoppling och telefon och förbjöd hans besök. Först då ville han ibland bara prata bort en stund, tidigare var han ständigt upptagen.

FN:s speciella rapportör för tortyrfrågor, Nils Melzer, har starkt kritiserat Sveriges roll i spelet för att få honom utlämnad till USA. Fidel Narvaez instämmer i kritiken.

– Sveriges roll är mycket oroande, för att inte säga skamlig. Assange blev offer för juridiska trakasserier från Sverige, efter att de tidigare inte velat förhöra honom när han fortfarande var kvar i Sverige.

FN:s oberoende arbetsgrupp mot godtyckligt frihetsberövande slog 2016 fast att Julian Assanges situation var likvärdig med godtyckligt frihetsberövande och fördömde Sveriges och Storbritanniens behandling av honom. Utlämnas Assange till USA kommer rättegången där att ske i Eastern District of Virginia, som kritiker menar har ett mycket speciellt geografiskt upptagningsområde för en jury, med hög koncentration av anhöriga till anställda på Pentagon, NSA och CIA.

– Hamnar han i USA väntar en fullständigt orättvis prövning och omänskliga förhållanden i fängelset. Det kommer i praktiken att bli ett livstidsstraff. Julian är 48 år idag. Även om advokaterna skulle få ner straffet till 40 år kommer han att avsluta sitt liv i fängelse om han lämnas ut.