Hoppa till huvudinnehåll

Nederländerna gav stöd till terrorister i Syrien 
– regeringen stoppar utredning

Nederländska medier har avslöjat att bistånd till väpnade ”rebeller” i Syrien gynnat ökända terrorister. Istället för att granska vad som hänt och varför agerar Nederländernas regering för att blockera en seriös utredning. ”De vill dölja sanningen”, säger parlamentsledamoten Sadet Karabulut. I en längre intervju berättar hon om den skandal som också har kopplingar till Sveriges Syrienbistånd.

Till skillnad från i Sverige har det blivit debatt i Nederländerna om bistånd till ”oppositionella” i Syrien, som gått till jihadistgrupper. Socialistpartiets Sadet Karabulut berättar om skandalen.
Skärmdump/Youtube / Privat

I slutet av 2020 stod Socialistpartiets Sadet Karabulut i det nederländska parlamentet och debatterade med Mark Rutte, premiärminister i högerregeringen. Då hade det gått nästan två och ett halvt år sedan den nederländska Syrienskandalen började rullas upp. Ekonomiskt och materiellt stöd hade enligt grävande nederländska medier gått till krigsförbrytare och jihadistgrupper i så kallade oppositionskontrollerade områden i Syrien.

I parlamentet ställde Sadet Karabulut frågan om det var sant att Rutte och regeringen agerat för att stoppa en motion om en oberoende utredning av Nederländernas stöd till oppositionella grupper i Syrien.

”Ja, självklart… Vi har gett rådet att inte rösta igenom motionen”, svarade Rutte oblygt enligt mötesprotokollet. En utredning skulle vara ett hot mot oppositionella syrier och skulle framförallt riskera att skapa spänningar mellan Nederländerna och dess allierade, menade han.

Sadet Karabulut, parlamentsledamot för Socialistpartiet.
Några veckor efter parlamentsdebatten intervjuar jag Sadet Karabulut över Zoom. Hon är ledamot för Socialistpartiet sedan 2006 och utrikespolitisk talesperson för partiet. När jag ber om en kommentar till premiärminister Ruttes svar på hennes fråga skräder hon inte orden.

– Det är rent ut sagt bullshit, säger hon och fortsätter:

– I den nederländska konstitutionen står det att vi måste följa internationell lag. Därför har vi en skyldighet att ta reda på sanningen och undersöka om Nederländerna brutit mot internationell lag och därmed vår egen konstitution. Men det har regeringen blockerat fram tills idag.

Vi backar bandet till september 2018. Det var då public serviceprogrammet Nieuwsuur och dagstidningen Trouw började publicera sin utförliga granskning av Nederländernas stöd till ”moderata väpnade grupper” i Syrien. Enligt det nederländska utrikesdepartementets egna uppgifter från augusti samma år handlade det om över 25 miljoner euro under åren 2015-2018.

–  Agerandet måste sättas in i sitt sammanhang. När kriget i Syrien startade 2011 trodde västländerna att ett regimskifte var nära. Tillsammans med Turkiet och Gulfstaterna började de stödja alla möjliga väpnade grupper för att få bort Assad, berättar Sadet Karabulut.

När Nederländernas stödprogram lanserade förklarade regeringen att det handlade om ”icke-dödligt stöd” till ”moderata rebeller” och oppositionen. Hjälpen skulle inte användas i krigföringen. 

Ansvariga ministrar försäkrade att mottagarna skulle övervakas. Om någon bröt mot avtalen eller begick brott mot de mänskliga rättigheterna skulle stödet genast avbrytas.

Bakgrund

Nederländerna och Syrienskandalen

Regeringen

Nederländernas regering leds sedan 2010 av premiärminister Mark Rutte från det liberala Folkpartiet för Frihet och Demokrati (VVD). I koalitionsregeringen ingår även Kristdemokratisk appell (CDA), Kristliga unionen (CU) och socialliberala Democrats 66 (D66).

De största oppositionspartierna i parlamentet är högerextrema Frihetspartiet (PVV), Grön vänster (GP), Socialistpartiet (SP), socialdemokratiska Arbetarpartiet (PvdA), Djurens parti (PvdD) och pensionärspartiet 50 PLUS. 

Regeringen avgick formellt den 15 januari i år till följd av en skandal gällande felaktiga anklagelser som fusk med barnbidrag. Rutte sitter dock kvar som ledare för en övergångsregering fram till parlamentsvalet den 17 mars, där han förväntas bilda en ny regering.

 

Socialistpartiet

Socialistpartiet (SP) grundades 1971 och kommer från en maoistisk tradition. Idag beskriver partiet sig som ett modernt socialistiskt parti.

I senaste valet fick SP 9,1 procent och 15 ledamöter i parlamentet.

 

Skandalen

I augusti 2018 släppte Nederländernas utrikesdepartement en rapport som behandlade stödet till Fria syriska polisen, Vita hjälmarna samt ”icke dödligt” stöd till ”moderata väpnade grupper”. De två förstnämnda mottog åren 2015-2018 tillsammans 27 miljoner euro medan det sistnämnda stödet till grupper i främst norra men också södra Syrien uppgick till 25 miljoner euro.

I UD-rapporten talas om bristande kontroll över var pengarna egentligen hade hamnat. Man varnade bland annat för risken för att Fria syriska polisen och Vita hjälmarna samarbetade med eller stod under inflytande av väpnade extremister.

Betydligt mer graverande uppgifter fanns i det material som public service-programmet Nieuwsuur och dagstidningen Trouw publicerade med start i september 2018. Här blev det tydligt att det nederländska biståndet direkt eller indirekt hade hamnat i händerna på eller gynnat al-Qaida och liknande krafter i Idlibprovinsen och den angränsande Aleppoprovinsen i nordvästra Syrien, men också i andra oppositionskontrollerade områden.

 

Kritik i andra länder

Det är inte bara i Nederländerna som medier och politiker som uppmärksammat och kritiserat att stöd från västländer på olika sätt gynnat väpnade extremister, inklusive al-Qaida och IS.

Brittiska BBC avslöjade redan 2016 att Fria syriska polisen – finansierad av Storbritannien, Nederländerna, Tyskland, Danmark, USA och Kanada – närvarat vid summariska avrättningar och hade officierade som handplockats av al-Qaidagruppen Jabhat al-Nusra. Brittiska regeringen menade dock att endast den moderata oppositionen fått stöd.

I Tyskland har vänsterpartiet Die Linke riktat skarp kritik mot Tysklands uppbackning av Syriska oppositionskoalitionen, som i väst setts som det syriska folkets rättmätiga företrädare. ”De är inget annat än den politiska representanten för hans höghet Erdogans jihadistiska halshuggare”, sade vänsterpartiet Die Linkes Ulla Jelpke i ett uttalande i början av 2019. 

2018 lade ledamoten i USA:s kongress Tulsi Gabbard fram Sluta beväpna terrorister-lagen. I lagförslaget förklarade hon att USA stött och beväpnat grupper i Syrien och Jemen som samarbetar med al-Qaida, IS och andra terrororganisationer. Detta måste få ett slut, menade Tulsi Gabbard. I lagen restes också kravet på ett förbud mot att leverera vapen och pengar till stater som direkt eller indirekt stöder terrorister. Saudiarabien namngavs.

14 av representanthusets 435 ledamöter backade upp förslaget. 

Nieuwsuurs och Trouws granskning visar att ovanstående inte efterlevdes. Utöver 27 miljoner euro till Fria syriska polisen och Vita hjälmarna framkom att Nederländerna gett materiellt stöd till 22 olika väpnade organisationer. Bland dem fanns grupper som gjort sig skyldiga till terroristbrott och etnisk rensning.

– Avslöjandena visade att vi stött krigsförbrytare och jihadister, och även de som samarbetat med al-Qaida. Nederländerna har stött grupper som deltog i Turkiets illegala invasion av Afrin i norra Syrien och fördrivningen av kurder, och vi har stött terrorstämplade Jabhat al-Shamiya, som gjort sig skyldiga till massakrer på folkgruppen alawiter, säger Sadet Karabulut. 

I granskningen gavs konkreta exempel på hur stödet i form av datorer, kommunikationsutrustning, satellittelefoner, generatorer med mera använts i striderna. 

Till exempel skickade Nederländerna pickuper av märkena Toyota och Isuzu till norra Syrien. I ett videoklipp som Nieuwsuur och Trouw kommit över visas hur mottagarna av dessa till synes fredliga fordon monterat kulsprutor på flaken. 

– Det här var ett jättestort avslöjande. Vi hade två debatter om det i parlamentet. Men tyvärr vet vi fortfarande inte hela sanningen. Det är stämplat som en statshemlighet. För mig är det uppenbart att regeringen inte vill att vi ska få veta sanningen. Det är tur att vi har duktiga, grävande journalister som avslöjat detta.

Du tillhör Socialistpartiet som står längst till vänster i parlamentet. Hur ställer sig övriga partier i förhållande till Nederländernas inblandning i Syrien och vikten av att få klarhet i vad som hänt?

– Jag är socialist, internationalist och vänster, men i den här frågan finns ett brett stöd i parlamentet. De jag samarbetat mest med är ledamöter från regeringspartierna Kristdemokratisk appell och Kristliga unionen, som också är väldigt kritiska till det som skett. Socialdemokraterna däremot är ovilliga att gräva vidare i frågan.

Stödprogrammet till den syriska ”oppositionen” ströps officiellt hösten 2018. Stoppet inkluderade även utbetalningarna till Fria syriska polisen och Vita hjälmarna. Nederländska UD:s egen utredning konstaterade att man inte kunde garantera att de mångmiljonbelopp som Vita hjälmarna fått i kontanter inte hamnat hos väpnade extremister. 

Efter en del politiskt dribblande och kompromissande röstade parlamentsmajoriteten senare samma år igenom en motion om att undersöka Syrienstödet i syftet att dra lärdomar inför framtiden. 

De två kommittéer som gavs uppdraget påpekade dock att de saknade kompetensen att göra en granskning om vad som hänt i Syrien. Följden blev att de presenterade sina lärdomar för framtiden utan att först ta reda på fakta. 

Än idag är det inte klarlagt ens vilka 22 olika grupper som fått pengar från Nederländerna. Endast ett fåtal av dem har namngivits. 

Det fortsatta hemlighetsmakeriet är ett av skälen till att Sadet Karabuluts Socialistparti, tillsammans med ledamöter från Grön vänster och flera högerpartier, åter har lyft frågan.

Ett annat skäl är att det i oktober 2020 visade sig att Nederländerna inte alls avbrutit allt stöd till syriska oppositionella med extremistkopplingar. 

Public servicekanalen VPRO avslöjade då att UD sedan 2018 finansierat en syrisk människorättsorganisation, SACD. Det häpnadsväckande med detta var att SACD:s programdirektör Labib al-Nahhas fram till 2017 varit talesperson för Ahrar al-Sham. Det är en ökänd islamistisk väpnad grupp, som Nederländerna numera listar som en terrororganisation.

– Det var ännu ett chockerande avslöjande, säger Sadet Karabulut. Hur kunde det ske? Alla vet att  Ahrar al-Sham är en jihadistisk organisation. Vi ställde många frågor till regeringen men fick inga bra svar. De sa att han lämnat organisationen och inte hade blod på sina händer. Men stödet stoppades i alla fall efter avslöjandet.

I Europa talas ofta om hotet från terrorismen, och det har skett fasansfulla dåd i flera länder. Varför tror du att regeringen Rutte inte vill undersöka om dess stödprogram gynnat terrorister i Syrien?

– Min slutsats är att regeringen inte vill veta, för det vore smärtsamt för dem om sanningen kom ut. Vi har sett avskyvärda attacker i Europa, men de borde inte komma som en överraskning. Man kan inte säga att salafister och jihadister är fruktansvärda i Europa och samtidigt stödja dem i Syrien. Vad vi gör där får konsekvenser här.

Nederländernas styrande vill alltså inte granska sitt eget och de allierade västländernas agerande i Syrien. Men de är inte motståndare till att granska och lagföra andra aktörer. I september 2020 förklarade utrikesminister Stef Blok att man vill ställa ”Assadregimen” till svars för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. 

I den frågan är Sadet Karabulut överens med utrikesministern. Hon försvarar inte på något sätt det nuvarande syriska styret, som hon anser är en diktatur.

– Vi vill också att Assad ska ställas inför rätta i internationella brottmålsdomstolen. Men Nederländernas regering blir inte trovärdig om den samtidigt blockerar en utredning om vår egen inblandning i brott mot de mänskliga rättigheterna och internationell lag. 

Jag berättar för Sadet Karabulut att Sverige satsat hundratals miljoner kronor på olika projekt knutna till den syriska oppositionen i framförallt Idlibprovinsen och Aleppoprovinsen. Pengarna har alltså gått till de områden där de grupper som mottagit det nederländska stödet varit verksamma.

Skärmdump
Den nederländska tidningen Trouw har avslöjat vart stödet gått.

Den stora skillnaden mellan Nederländerna och Sverige är att det i vårt land inte förts någon offentlig debatt om det svenska Syrienbiståndet. 

Ingen av de stora medierna har granskat Sveriges stöd till de Turkietbaserade oppositionsgrupper som öppet hyllat Turkiets fördrivning av kurder och som erkänt att de samarbetat med al-Qaida och liknande extremister. Inget parti i riksdagen och inga enskilda riksdagsledamöter har drivit frågan och ställt regeringen mot väggen.

– I Nederländerna finns det ett starkt stöd för att få fram sanningen. Inte bara i parlamentet, folket vill också veta. Jag tror att det även i Sverige, om ni driver dessa frågor, finns ett folkligt stöd. För jag tror att alla, förutom några regeringar och deras allierade, inser att politiken för regimskiften och att stödja fiendens fiende inte är vägen till demokrati och rättvisa.

Vad skulle Nederländerna, Sverige och andra länder kunna göra för att förbättra situationen i Syrien och Mellanöstern?

– Vi måste lära av lärdomar från de senaste decennierna, svarar Sadet Karabulut och utvecklar sina tankegångar. 

– Illegala bombningar och regimskiftespolitiken handlar inte om att hjälpa folken. Det handlar om makt, geopolitik och olja, men de säljer in det med tal om demokrati och mänskliga rättigheter. Jag tror att det viktigaste vi kan göra är att alltid följa internationell rätt och sluta spendera miljarder på krig som inte ger någon något.

Avslutningsvis tar Sadet Karabulut upp den ekonomiska krigföringen, den för stunden mest avgörande frågan för Syrien.

– Jag önskar att syrierna hade en annan politiska ledning, och jag varken stödjer eller hyllar Assad. Men USA och EU måste häva sina hårda ekonomiska sanktioner och sluta att kollektivt bestraffa hela det syriska folket.

Kort efter att intervjun gjordes avgick Nederländernas regering. Men inte till följd av dess mörkande av Syrienskandalen utan till följd av en inrikespolitisk skandal. Rutte sitter kvar som ledare för en övergångsregering fram till parlamentsvalet i mars.