Reportage: Nu kommer turisterna – gotlänningar får "städa bort sig själva"
Visby, Gotlands största stad och ett av Sveriges mest populära resmål, är en levande stad – men för vem? Gotlänningar får lämna sina hem för sommargäster och vintertid står en stor del av öns bostäder tomma. "Regionen lägger sig platt", säger fritidshemsläraren Alexandra Hultin.
Sommaren är här. För många innebär det semester och lugn, men för Alexandra Hultin och Anette Larsson istället stress och bostadslöshet. De bor nämligen i Visby på Gotland. Något som för dem, och många andra, betyder att de måste flytta ut från sina lägenheter för att ge plats åt turister.
– Jag får bo hemma hos min mamma i sommar, säger Alexandra Hultin till Proletären.
Anette Larsson har precis lämnat nycklarna till lägenheten hon bott i när Proletären träffar de båda fritidshemslärarna.
– Samtliga hyresgäster i mitt hus får flytta ut från sina lägenheter för att ge plats åt turister. Vi får flytta tillbaka efter högsäsongen. Jag får sova på min brors soffa och leva ur min väska de månader som jag är utan bostad.
Att inte veta var man kan bo över sommaren är ett evigt stressmoment och leder till oro varje gång säsongen närmar sig.
– Jag brukar känna mig ganska lugn när jag precis flyttat in på hösten, man har hela läsåret på sig att lösa något för sommaren. Men vid jul ungefär börjar oron och stressen över att det kanske inte löser sig, berättar Anette Larsson.
Innan pandemin slog till tillbringades i snitt strax över en miljon gästnätter på Gotland varje år, och att hyra ut till turister istället för till bofasta gotlänningar är mycket lukrativt. För en lägenhet i Visby kan värden ta allt från en månadshyra betalt per vecka till tusentals kronor per natt under till exempel politikerjippot Almedalsveckan. Tre nätter i en tvåa på Adelsgatan, Visbys shoppinggata, kan kosta upp emot 20 000 kronor.
– Man är tyvärr van, bostadsbristen är inget nytt och turister har länge prioriterats över gotlänningar, menar Alexandra Hultin som är uppvuxen på ön.
Anette Larsson flyttade tillbaka till Gotland strax innan pandemin började efter många år på fastlandet. Under de tre åren hon har varit tillbaka på ön har hon haft fem olika adresser.
– Det är lite som att vara ungdom igen, fast inte på ett bra sätt. Inte för att ungdomar ska behöva bo så här heller men det var inte lika jobbigt att flytta runt och bo på soffor som 19-åring. Att behöva göra så när man är 55 och vill ha stabilitet i tillvaron, det är inte hållbart.
På Gotland råder det sedan länge bostadsbrist. Bristen på hyresrätter är utbredd och drabbar främst hushåll med låga inkomster, ungdomar och nyanlända. Öns popularitet bland fritidshusköpare har lett till att bostadspriserna skjutit i höjden.
Enligt Svensk mäklarstatistik har priset på bostadsrätter ökat med 600 procent sedan 2000 och under pandemiåret 2020 steg priset på bostadsrätter med 33 procent. Detta placerar Gotland på femte plats över dyraste län i landet, så att köpa en bostadsrätt finns inte på kartan för Anette Larsson eller Alexandra Hultin.
– Jag har pluggat i många år och är redan skuldsatt, säger Alexandra Hultin.
– Nej, så som priserna skenat de senaste åren kan man ju bara glömma bostadsrätt, fyller Anette Larsson i.
Byggnadstakten är låg och det som byggs är inte vad som efterfrågas av bofasta – hyresrätter med rimlig hyra. Nybyggnationen på ön under 2020 var cirka 1,3 lägenheter per 1000 invånare vilket är den näst lägsta siffran i hela Sverige. Entreprenörer tjänar mer på att bygga ägande- och bostadsrätter och tar självklart inte hänsyn till eller ansvar för bostadsbristen.
Ett exempel är kapitalisten Karsten Indes bolag som 2019 köpte rätten att bygga på det centralt belägna A7-fältet i Visby. Förutsatt att det byggdes hyresrätter – något bolaget inte gjorde. Det byggdes endast bostadsrätter och bolaget ålades ett vite på 10,5 miljoner kronor. Karsten Inde berättade då för Gotlands Allehanda att trots vitet var det mer lönsamt att bygga bostadsrätter så det var det som byggdes.
Enligt Länsstyrelsens rapport om läget på bostadsmarknaden 2021 är den nybyggnation som sker för dyr för majoriteten av gotlänningarna. Under 2020 färdigställdes 45 äganderättslägenheter, 30 bostadsrättslägenheter och tre hyresrättslägenheter. De senaste åren har även det allmännyttiga Gotlandshem sålt ut hundratals hyresrätter till privata aktörer.
Länsstyrelsen skriver i sin rapport att ”underskottet på bostäder riskerar även att ge negativa konsekvenser när det gäller möjligheten att rekrytera kompetens till offentlig förvaltning”. Ett problem de båda fritidshemslärarna är väl bekanta med.
– Hade kommunen och regionen sett till att det fanns vettiga bostäder som vanliga arbetare har råd med hade vi inte sett den brist på personal inom skola, sjukvård och omsorg som vi gör nu. Folk kan inte flytta hit och ta de jobb som finns för det finns ingenstans att bo, så enkelt är det, säger Alexandra Hultin.
– Gotland har dessutom bland de lägsta lönerna inom skolan i hela Sverige så det är ju inte så konstigt att folk inte vill flytta hit, säger Anette Larsson. De frågar sig varför vill folk inte jobba i regionen? Tja, ni kan ju börja med att höja lönerna.
I en del annonser för jobb inom regionen, som är öns största arbetsgivare, skrivs det om hur vackert sommarparadiset Gotland är – för att locka folk. Något som retar upp Anette Larsson.
– Så det ska väga upp för dålig lön, hög skatt på arbete och sedan bostadslöshet? Det är ju löjligt. Den här fina utsikten kommer inte att betala mina räkningar.
Gotland är inte bara bland de dyraste länen vad gäller bostadsrätter, regionen ligger på fjärde plats över dyraste hyresrätter. De låga lönerna – den disponibla inkomsten är drygt 10 procent lägre än riksnivån – och de ökande priserna på bostäder bidrar till gentrifiering som i sin tur kommer att leda till än större socioekonomisk segregation.
Både Alexandra Hultin och Anette Larsson är överens om uppfattningen att turister och turistnäringen gynnas före, eller rent av på bekostnad av bofasta gotlänningar.
– Jag bor här året runt, jobbar och betalar skatt. Men när turisterna kommer ska jag bara ta ett steg tillbaka och lämna plats. Min granne sa härom dagen att ”man förväntas städa bort sig själv för nu kommer turisterna”, och precis så känns det. Vi ska bort, från boendet men helst också från staden, som att vi är i vägen. Här kommer folk som minsann har betalat dyra pengar för att få semestra här.
Något annat som gör Alexandra Hultin förbannad är vattenrestriktionerna som implementeras i princip varje sommar.
– Vi förväntas snåla och vara sparsamma med vatten men det är okej att ta hit hundratusentals turister? En del har till och med timer i duschen för att se till att inte använda för mycket vatten, medan många turister skiter i restriktionerna helt. ”Jag är ju bara här en kort period”, som att det inte ger konsekvenser?
Att Visby är en levande stad råder det ingen tvekan om – sommartid. Antalet ”sommargotlänningar”, personer från fastlandet med fritidsboenden på ön – som inte betalar kommunalskatt på Gotland – har ökat lavinartat. Över 41 procent av bostadsbeståndet på ön är nu fritidsboenden. En siffra som inte förvånar Anette Larsson.
– Går man en sväng i innerstaden på vintern är det mörkt på väldigt många ställen. Nästan halva stan är tom känns det som. Vissa har tydligen råd att köpa upp lägenheter för flera miljoner och låta dem stå tomma stora delar av året. Sedan kommer de hit på sommaren eller hyr ut. Det är igenbommat på många ställen på landsbygden också.
Enligt Alexandra Hultin har turismen trumfat bofasta länge men det har blivit värre på senare år.
– Det känns lite som att vi förväntas vara tacksamma för att det kommer så mycket turister hit, men låter man turismen och turistnäringen styra finns snart ingen plats kvar för bofasta. Butiker blir säsongskrogar och så vidare, som att staden inte finns vintertid.
– En del av dem som verkar här på säsongsbasis skattar ju inte ens här. Vi har låga löner och hög kommunalskatt. En kommunalskatt som ska finansiera samhällsservice och infrastruktur, som även turisterna som inte bidrar till får ta del av, menar Alexandra Hultin.
Länsstyrelsens rapport visar också på att det sker en successiv undanträngning av gotlänningar i särskilt attraktiva områden där entreprenörer och kapitalister tar över permanentbostäder och omvandlar dessa till fritidshus och säsongsbostäder.
Enligt både Alexandra Hultin och Anette Larsson krävs regleringar och tuffare tag för att bryta den negativa utvecklingen. De nämner den åländska modellen med hembygdsrätt som ett bra exempel.
– På Åland får du inte köpa mark om du inte är ålänning. Ålänningar har också förtur till hyresrätter framför icke-ålänningar, jag tycker att det borde införas liknande regler här, säger Alexandra Hultin.
– Ska du köpa bostad här ska du bevisa att detta ska bli din folkbokföringsadress. Annars blir det ju som det ser ut nu – tomma lägenheter som på sommaren genererar enorma vinster, medan vi blir bostadslösa.
– Region Gotland har ju gjort tvärt om – bara lagt sig platt, menar Alexandra Hultin.