Oenighet kring flyktingmottagning – tyst om arbetskraftsinvandringen

In i det sista har förhandlingarna inför tisdagens möte i migrationskommittén präglats av oenighet om asylinvandringen och en bred överenskommelse om flyktinginvandringen bland riksdagspartierna ser därför omöjlig ut. Men det är ingen som pratar om kommitténs direktiv att reglerna för arbetskraftsinvandringen ska ”värnas”.

Under måndagen meddelade Sverigedemokraterna att de vägrar ställa sig bakom en överenskommelse som inte innehåller minskade volymer i flyktingmottagandet. Samtidigt har förhandlingarna mellan Socialdemokraterna och Moderaterna strandat, detta trots att Socialdemokraterna de senaste veckorna sett ut att vara beredda att köra över regeringspartnern Miljöpartiet och gå med på någon form av riktmärke i flyktingmottagandet.

Moderaterna skyller nu på att Socialdemokraterna valt att lyssna på Miljöpartiet. Statsminister Stefan Löfven, men också företrädare för Centerpartiet, skyller istället på Moderaternas ovilja att kompromissa.

Oenigheten bland partierna i migrationskommittén handlar främst om att Sverige ska sätta en övre gräns eller ett riktmärke för hur många flyktingar landet kan ta emot för de kommande tre åren – ett så kallat volymmål. Men migrationsöverenskommelsen innehåller också andra frågor, som ifall tidsbegränsade/tillfälliga uppehållstillstånd ska vara huvudregel och begränsningar av anhöriginvandring.

I direktiven för migrationsöverenskommelsen står att syftet är att ”fastställa en ordning som är långsiktigt hållbar”, samtidigt som migrationspolitiken ska vara ”human, rättsäker och effektiv”.

Förra året fick 120.000 människor uppehållstillstånd i Sverige. Av dessa var 16 procent, 20.000, flyktingar. Därutöver var drygt 7.000 anhöriga till flyktingar.

Enligt den tillfälliga lagen från 2015 är huvudregeln att flyktingar ges tillfälligt uppehållstillstånd på 13 månader eller tre år. Uppehållstillståndet kan omvandlas till permanent om personen får ett fast arbete. Många tvingas därmed in i en handel med anställningskontrakt och är beredda att acceptera vilka villkor som helst.

Den största andelen av de beviljade uppehållstillstånden utgjordes av arbetskraftsinvandrare, både från EU och utanför. 36 procent beviljades av arbetsmarknadsskäl och 6 procent var medborgare i länder inom EES-samarbetet (EU och ett antal länder till). De allra flesta EU-medborgare behöver dock inte ansöka om uppehållsrätt så det verkliga antalet arbetskraftsinvandrare är betydligt högre.

I direktiven påpekas att dagens regler för arbetskraftsinvandring ska värnas men att utredarna ska ”se över regelverket” för att ”säkerställa problemen med så kallade kompetensutvisningar”. Idag har Sverige de mest liberala reglerna för arbetskraftsinvandring bland alla OECD-länder.