Rut-bidraget höjs trots uppenbara brister

En av punkterna i Januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Miljöparitet handlar om att höja rut-bidraget. Målet är att rut på sikt ska tredubblas och den 1 juli genomförs den första höjningen.

Alla personer över 18 år har nu rätt till avdrag på 50.000 kronor per år och beslutet gäller även retroaktivt för 2018. Detta betyder att den som redan skickat in sin Rut-ansökan, med det tidigare taket på 25.000 kronor per år, nu kan begära omprövning hos Skatteverket.

Regeringen konstaterar i sin proposition att ”det är viktigt att stimulera företagandet” och att reformen kommer ”bidra till ökad ekonomisk jämställdhet”. Men rut-bidraget har redan visat sig vara ett synnerligen dåligt verktyg för att öka jämställdheten.

I början av juni publicerade SNS (Studieförbundet näringsliv och samhälle) en rapport som avfärdar två stora myter om rut-bidraget. Den första gäller integrationen av kvinnor födda utanför Europa.

Denna grupp utgjorde 8 procent av heltidsanställda och 10 procent av deltidsanställda på rut-företagen. Detta kan ställas emot städföretag som inte är rut-subventionerade, och som städar kommunala lokaler, där siffran var 15 procent för heltidsanställda och 25 procent för deltidanställda. Inom hemtjänsten var 15 procent av de heltidsanställda kvinnorna födda utanför Europa och 20 procent av de deltidsanställda. I övrig privat sektor ligger den totala siffran på cirka 3 procent.

Reformen har alltså inte blivit den brygga för integration som den dåvarande borgerliga regeringen önskade. En av förklaringarna kan hittas i en intervjustudie där det konstateras att kvinnor som använder sig av rut-bidraget hellre ser att en svensk person städar deras hem än en person från Mellanöstern eller Afrika.

Ett andra argument som fördes fram när rut-avdraget skulle röstas igenom var att denna reform underlättar för personer med låg utbildning att komma in på arbetsmarknaden. Men även här lyser framgångarna med sin frånvaro.  

Ungefär 15 procent av rut-företagens anställda har en utbildningsnivå som motsvarar högst en grundskoleutbildning. Detta är en ganska blygsam siffra om vi ställer den mot personer anställda inom hemtjänsten, där andelen utan gymnasieutbildning är den dubbla (30 procent).

Privatpersoner som använder sig av rut-bidraget får dra av på inkomstskatten när de köper tjänster som städning, barnpassning eller trädgårdsarbete. 95 procent av alla tjänster som anmäls faller under kategorin städning. Under 2015 betalade staten ut 3 miljarder kronor i rut-bidrag.

70 procent av alla de som använder bidraget i Sverige tillhör de rikaste 20 procenten av befolkningen och majoriteten av dessa är kvinnor.