Hoppa till huvudinnehåll

Det svenska skolkaoset: Skolpengen kritiseras – leder till resursbrist i kommunala skolor

Skolpengens utformning förhindrar att resurser satsas i kommunala skolor. Lärare efterfrågar mer satsningar för att kunna leva upp till bildningsuppdraget i grundskolan.

Lärare vittnar om resursbrist i skolan, särskilt förödande är det för elever i utsatta områden.
Montage: Proletären

Proletären har talat med två grundskolelärare som berättar om hur vardagen kan se ut i skolan.

– Det har mer och mer blivit ett fostransuppdrag än ett bildningsuppdrag känner jag.

Det säger läraren HP Tran till Proletären. Han har tidigare arbetat i flera år på Vättleskolan i Angered, Göteborg, men har bytt arbetsplats inför årets skolstart, till Tångenskolan i Tuve i Göteborg.

Hur ser vardagen ut för dig i skolan?

– Det är en ständig stress, det är samvetskval och en känsla av att aldrig riktigt hinna med det man ska. Man måste hela tiden bordlägga saker och prioritera.

Skolinspektionen har under en tioårsperiod granskat 28 utvalda grundskolor där det under en lång period funnits kunskapsbrister hos eleverna. I rapporten som släpptes i september finns HP Trans gamla arbetsplats Vättleskolan med.

– Där kände jag att jag var på väg att tröttna helt och hade tänkt tanken att byta karriär. Så det här arbetsplatsbytet var nog den nytändning jag behövde för att orka kvar i yrket. 

Han talar om vikten av att lära sig att koppla ur och när det är dags att sluta för dagen, för att inte bränna ut sig. Extratimmarna många lärare lägger ner i skolan får de inte betalt i övertid.

– Är man ny och väldigt ambitiös så finns det en risk att man arbetar ut sig snabbt.

Känner du att ni lärare får stöd när ni möter tuffa situationer, exempelvis med elevassistenter?

– Nej. Det skärs ned mycket och jag tycker att det är mer märkbart nu än vad det var förr. Man har fler elever med extra svårigheter eller särskilda behov.

HP Tran tar ett exempel med en elev de har i skolan som är utåtagerande och har svårt att kontrollera sina impulser.

– Den eleven ska vara i särskild undervisningsgrupp. Men när den läraren är borta eller sjuk, då måste den eleven vara någonstans och på grund av resursbristen sätter man in eleven i ordinarie klass. Men då förstör det för hela gruppen.

Vad ser du för lösningar?

– Den primära lösningen är att vi måste se över skolpengen. Som skolpengen är utformad idag gör den att vissa skolor haltar och fortsätter halta medan de välmående fortsatt mår bra, oftast friskolor.

HP Tran tar Skolinspektionens granskning som exempel på det ”trasiga systemet” som han kallar det. Där var fem av skolorna från Göteborg, bland annat hans förra arbetsplats, med. Han lyfter två alternativ som kommuner kan jobba med för att ta itu med problemen. Det ena är att anställa konsulter för att rådgöra lärarna, vilket han säger alla vet inte funkar. Det andra är att tillsätta resurser.

– Det vill säga gör så att de skolorna kan anställa fler lärare, eller fler personliga assistenter, lärarassistenter eller skolvärdar. Ge dem mer pengar helt enkelt.

– Men man kan inte ge de här fem skolorna i kommunen mer pengar, för om man gör det så måste man höja för de fristående också. Oavsett hur det går för dem.

Benjamin Palmblad är nyexaminerad lärare och har till höstterminen börjat arbeta på högstadiet i Sandaredsskolan i Borås. Även han är kritisk till friskolesystemet och den ökade skolsegregationen.

– Mina klasser har nånstans mellan 22 och 26 elever. Jag tycker alltid att det är lite för stora klasser och svårt att hinna med alla. Har man några som är stökiga lägger man mycket tid på dem och hinner inte lägga mycket tid på de andra, säger han till Proletären.

Han arbetar i ett medelklassområde där utmaningarna inte är lika stora som i mer utsatta arbetarstadsdelar. Men trots detta märker Benjamin Palmblad av behovet att det inom skolan behöver tillsättas mer resurser.

– Det bästa är de tillfällen när man kan få hjälp, exempelvis av en extra lärare i klassrummet. Då kan en fokusera på de som stör eller behöver mer hjälp och den andra på resten av klassen.

Han berättar att nyexaminerade många gånger väljer bort skolor i utsatta områden på grund av arbetsmiljön och för att först bygga på sig erfarenhet. Därav hans eget val av arbetsplats.

– Men trots att vi är en ganska välmående skola märker man att många elever är i behov av mer stöd, och det hade behövts mindre klasser för att göra undervisningen rättvisa.