Slott, museum och fornlämningar – här är listan på statens utförsäljningar 2025
Statens fastighetsverk (SFV) planerar att sälja ut 37 fastigheter till högstbjudande. Med på listan finns bland annat Göta Hovrätts fastighet, Tynnelsö slott och en gigantisk tomt på Solsidan, Stockholm.
Flera slott, Göta Hovrätt och en enorm fastighet på Solsidan är bara några av privatiseringarna som Statens fastighetsverk (SFV) planerar att göra under 2025.
– Vissa av fastigheterna kan du som köpare göra vad du vill med. Andra, som till exempel Tynnelsö slott, kommer med vissa restriktioner, säger Björn Fridén, presskontakt på SFV och fortsätter:
– Vi gör alltid en bedömning och värdering innan vi säljer något och tanken är att skattebetalarna ska få så bra betalat som möjligt för sina byggnader.
Allt som allt rör det sig om 37 byggnader eller tomter som SFV nu väljer att göra sig av med (se listan längst ner i artikeln). Bland dessa finns även två byggnader i Sydamerika samt en i Angola med på listan. Och urvalsprocessen baserar sig på fyra kriterier, menar Björn Fridén:
Hyr en annan statlig myndighet byggnaden av SFV? Ingår byggnaden i den kungliga dispositionsrätten? Har byggnaden en särskild funktion inom totalförsvaret? Har byggnaden ett kulturhistoriska värde?
Om svaret är nej på dessa frågor hamnar sannolikt byggnaden på SFV:s avyttringslista. Detta år är det bland annat Tynnelsö slott, Igelbäckens Hytta och Viby By, platsen där Sveriges äldst bevarade dokument blev nedtecknat, som inte längre fyller kriterierna.
– Det är en ganska rigorös process som påbörjas när en byggnad hamnar på avyttringslistan och det betyder inte nödvändigtvis att den kommer att säljas, säger Björn Fridén.
– Det första som händer är att vi erbjuder den till andra statliga myndigheter. Sedan ska Riksantikvarieämbetet göra en bedömning om huruvida byggnaden är ett byggnadsminne eller inte. Ibland ligger fastigheten kvar på listan ganska länge.
I och med ett nytt regeringsbrev så har SFV också krav på sig att fortlöpande se över vilka fastigheter som är lämpligt att förvalta och sedan årligen rapportera detta till regeringen. Något som, tillsammans med myndighetens avkastningskrav, med stor sannolikhet ökar pressen på att göra sig av med fastigheter.
“Myndigheten (SFV) ska redovisa hur den har verkat för att öka intäkterna och minska kostnaderna i syfte att på sikt minska underskottet avseende bidragsfastigheterna”, skriver regeringen i sitt regeringsbrev från 2024.
Detta gör att vissa av byggnader, trots att de är med på listan, har ett objektivt kulturhistoriskt värde. Tynnelsö slott, till exempel, byggdes redan på 1200-talet och har huserat både Kung Birger Magnusson och Mats Gregersson Lillie – den biskop som blev den första personen att avrättas under Stockholms blodbad.
Ett annat exempel är den intakta 1200- talsbyn Viby, som inackorderade så kallade dagsverkstorpare i utbyte mot att de jobbade halva veckan åt herresätet. Samtliga torparbostäder, lador och hus är bevarade och byn har bland annat varit inspelningsplats för Glasblåsarens barn och Emil i Lönneberga.
Riskerar inte samhället att bli historielöst om staten säljer ut dessa typer av fastigheter?
– Det är en fråga som vi inte är oförstående inför. Många av dessa byggnader har ett historiskt värde. Det SFV måste göra är att analysera om det är ett tillräckligt stort historiskt värde för att ingå i kategorierna som finns, säger Björn Fridén.
– Vissa av byggnader på listan är också K-märkta eller ett byggnadsminne, så en potentiell köpare kan inte göra vad som helst med fastigheten.
Men det finns också lyxtomter på listan som varken är byggnadsminnen eller K-märkta. Ett exempel är Kronuddens batteri på Vaxön i Vaxholm som byggdes redan på 1500-talet. Här skulle till exempel en potentiell köpare kunna jämna bunkern vid marken och bygga bostäder, knappt några meter ifrån skärgårdsvattnet.
Pengarna som SFV får vid en försäljning går direkt in till statsbudgeten.
Hela listan över byggnader som säljs:
Tynnelsö Slott
Slottet är daterat till början av 1300-talet, men de äldsta delarna sträcker sig med stor sannolikhet ända tillbaka till 1200-talet.
Ursprungligen var slottet bostad till biskopen i Sverige och år 1304 besökte Kung Birger Magnusson byggnaden när biskopen Isarus bodde på slottet.
Den första personen att halshuggas under Stockholms blodbad, biskop Mats Gregersson Lillie, bodde på slottet fram till sin död varefter danskarna installerade en egen biskop på slottet. Under Gustav Vasas uppror stationerades en bondehär på ön och efter en belägring som varade i ett år kapitulerade danskarna.
Troligtvis fängslade Gustav Vasa den man som handplockades av Kristian II till att bli borgmästare i Stockholm på Tynnelsö slott. Han satt fängslad fram till sin död 1547.
Slottet var också en del av en uppgörelse med den svenska staten och den polska adelskvinnan Anna Woynarowska, som ärvt större delar av Karl XII:s skulder, som kungen samlat på sig i Turkiet för att finansieras sin krigshär. 1715 tilldelades Woynarowska Tynnelsö slott och hon var den sista som använde slottet som bostad, fram till 1742.
Göta Hovrätt, Jönköping
1940 tillkom en ny rättegångsreform som menade att allmänheten skulle kunna medverka under rättegångarna varpå byggnaden totalrenoverades. Nu rymmer Göta Hovrätt tre sessionssalar med överläggningsrum, hovrättens plenisal, presidentens ämbetsrum och tjänsterum.
2023 flyttade den rättsliga verksamheten till en ny byggnad vid västra stranden av Munksjön. Byggnaden är ett statlig byggnadsminne.
Salsta Slott, Uppsala
Slottet köptes av Birger Jarls sonson Karl Gregersson år 1301. Dess barockstil påbörjades först i slutet av 1600-talet och har genom åren mestadels ägts av släkten Oxenstierna. Fram till 1976 beboddes slottet av Familjen Von Essen.
Sedan 2020 hyr man ut fastigheten till privata företag för konserter, middagar samt teatrar. Slottet har använts för att spela in flera historiska serier. Bland annat Historien om Sverige och Historieätarna.
Mälsåkers slott
Cirka tre mil öster om Ulf Kristerssons bostad i Strängnäs ligger Mälsåkers slott.
Slottet byggdes på 1600-talet och gick igenom en mängd olika ägarbyten av olika adelsmän och kvinnor. Under andra världskriget användes slottet av den norska exilregeringen för att utbilda norska soldater, de så kallade polistrupperna. Sedan 2006 är slottet öppet för allmänheten.
En känd incident kring slottet är då dess dåvarande ägare, Louise von Fersen (känd för sitt spelmissbruk), spelade bort Mälsåkers slott till Fredrik Åkerman, under en spelkväll 1853 mellan Stockholm och Lübeck på ångfartyget Gauthoid.
Cellfängelset i Umeå
Umeås äldsta bevarade stenbyggnad står redo att säljas ut. Byggnaden upprättades 1861 och var då ett toppmodernt fängelse i Philadelphiastil och var i bruk ända fram till 1981.
1992 blev byggnaden ett byggnadsminne och drivs idag som hotell.
1916 satt chefredaktören (och tillika riksdagsledamoten) för Västerbottens-Kuriren, Gustav Rosén fängslad i byggnaden efter att blivit dömd för ärekränkning av dåvarande chefsåklagaren i Sverige. När han frigavs efter tre månader samlades flera tusen personer på Nytorget, strax utanför fängelset. En stockholmstidning konstaterade att ”denna både ömkliga och löjliga komedi skulle vara otänkbar på varje annat håll än i Umeå”.
Viby By, Sigtuna
Viby by och dess byggnader ägdes av adelsmannen Venngarn, som inackorderade så kallade dagsverkstorpare i bostäderna i utbyte mot att de jobbade halva veckan åt herresätet. Samtliga byggnader i byn är bevarade och precis som i Dalarna vägrade Viby By att genomföra jordbruksreformen laga skifte, vilket betyder att bostäderna är mer centrerade till en och samma plats, istället för övriga socknar där bönderna spreds ut sig för att effektivisera jordbruket.
Platsen som är ett statligt byggnadsminne har fått stå som scenografi till filmer så som Rid i natt, Glasblåsarens barn och Emil i Lönneberga.
I byn nedtecknades Sveriges äldst bevarade dokument, Vibybreven, som är daterat till mitten av 1200-talet. I detta brev är det första gången, i den skrivna historien, som en kung menas regera över både svearna och götarna.
På platsen hittades nyligen fornlämningar från en romansk stenkyrka från tidig medeltid, samt ett cistercienserkloster från 1100-talet.
Saltsjöbadens observatorium, Nacka
Invigdes 1931 när Kungliga Vetenskapsakademin sökte efter en ny plats för sitt observatorium.
Några byggnader har tillkommit sedan starten och instrumenten har kompletterats och moderniserats, men i slutet av 1900-talet hade utvecklingen inom astronomin lett till att Observatoriet i Saltsjöbaden hade spelat ut sin roll som bas för forskningen. Forskarna flyttade därför i juni 2001 till nya lokaler i AlbaNova universitetscentrum vid Roslagstull.
Byggnaden ligger inte långt ifrån den numera kända orten Solsidan i Saltsjöbaden där det inte är ovanligt att både tomter och bostäder kostar upp emot 30 miljoner kronor.
Dalarö tullhus, Haninge
Det första tullhuset på Dalarö byggdes redan 1636 när Sverige fick ett system med inloppsstationer för förtullning. Huset som nu står till försäljning byggdes dock 1788 och har sedan 1935 varit ett lagskyddat byggnadsminne.
Huset renoverades 2003 för att efterlikna den ursprungliga planlösningen i så stor utsträckning som möjligt.
Idag huserar en restaurang samt ett museum i byggnaden. Här kan man se Dalarös historia från stormaktstid till badort och societetssamhälle.
Med Tullhuset kommer även tillhörande mark på köpet.
Kronuddens batteri, Vaxön
I mitten av 1700-talet, då den svenska landsgränsen flyttade längre västerut mot Stockholm, fick skärgården en större militär betydelse. 1814 kompletterades batteriet med 14 kanoner från Portugal, därav namnet “Portugisiska batteriet”. Under hela 1800-talet underhölls batteriet och kanonerna byttes ut flera gånger.
Bara ett stenkast bort från Kronuddens batteri såldes en fastighet för över 23 miljoner kronor förra året. Byggnaden är varken ett byggnadsminne eller k-märkt.
Julita lantbruksmuseum och Julita lagerhus, Eskilstuna
Julita gård var troligen en stormansgård redan på medeltiden då en runsten från 1000-talet är upprättad på gården, samt att det finns rester av ett vikingatida platåhus. Efter kristnandet av Sverige blev Julita gård hem till Julita kloster och har sedan dess gått i arv via flera friherrar och adelsmän.
Julita gård kallas ofta för Sveriges lantbruksmuseum då det finns flera bevarade samlingar av lantbrukshistoria på gården. På grund av en rigorös samling kring främst äldre allmogekultur, som startade redan 1873, huserar gården en av världens mest omfattade samlingar om jordbruk och dess arbetare.
På Julita gård finns även ett av Sveriges genarkiv, denna gång för olika äppelsorter och som bestäms av Programmet för odlad mångfald.
Brunneby kyrka, Linköping
Kyrkan byggdes 1269 av lagmannen Bengt Magnusson och enligt SFV utgör kyrkan, tillsammans med de andra välbevarade byggnaderna, ”en kulturhistoriskt värdefull bebyggelsemiljö.”
Kyrkans mycket speciella takryttare tillkom 1747 av byggmästaren Gabriel Bragner i Linköping.
År 1828 hade folkmängden i bygden blivit så stor att en ny kyrka byggdes. Den gamla kyrkan, som nu står till salu, byggdes då snabbt om till ett brännvinsdestilleri som besöktes flitigt av arbetarna som byggde Göta Kanal.
1977 restaurerades kyrkan via donationer, mycket tack vare att Gustav VI Adolf.
Berguddens fyrplats, Umeå
Den första fyren på Holmön upprättades 1884 och har sedan dess byggt ut i olika etapper. Fyren är ett statlig byggnadsminne sedan 1978 men drivs sedan 1993 som vandrarhem.
Holmön har också haft en betydande jordbruksverksamhet med boskapsskötsel, bofasta bönder fanns på ön redan 1543. Befolkningen dalade rejält under 60-talet, bland annat på grund av gymnasiereformen och att dagliga pendlingsmöjligheter inte fanns.
På 1990-talet gav parollen "hela Sverige skall leva ", även en nytändning för Holmön. Barnfamiljer flyttade ut, skolan öppnades, ett servicehus för äldreboende startades.
Strandridarebostället
1730 byggdes bostaden av bönderna i närliggande socknar i syfte att husera en strandridare (någon som patrullerar närliggande vatten för tullverksamhet). Genom åren har nio olika strandridare bott i bostaden med sina familjer.
Den gamla tullbostaden används nu som vandrarhem och museum där du kan få uppleva hur strandridarna bodde för över 200 år sedan.
Länsresidensen i Kristianstad
När Kristianstad län bildades på tidigt 1700-tal så saknades en residensbostad för landshövdingen. Det dröjde dock ända fram till 1857 innan en bostad byggdes för ändamålet. Sedan dess har byggandes byggt ut i flera omgångar och fått flera våningar.
Den 1 januari 1997 övergick Kristianstads län i nybildade Skåne län och var inte längre ett självständigt hövdingadöme. Residensen är ett statligt byggnadsminne sedan 1935 och genomgår just nu en renovering av både fasad och interiör.
Igelbäckens Hytta
Igelbäckens hytta gjorde tackjärn på orten i över 220 år från det att hyttan fick sina malmprivilegier 1696. Sedan dess har hyttan genomgått flera ombyggnationer och tog slutligen ur bruk 1923.
Hyttan är en av få bevarade järnläggningar i Bergslagen och förutom huvudbyggnaden finns även samtliga arbetarbostäder kvar, där de cirka 20 arbetarna på hyttan bodde.
Hyttan finns med på Riksantikvariets lista över fornlämningar.
Resterande fastigheter som är till salu:
- Studenthemmet Forum
- Landsort 1:1, Nynäshamn
- Landshövdingens stall, Kåbo
- Odinsborg, Gamla Uppsala
- Oppgården, Strängsnäs
- Johannisborgs slottsruin, Norrköping
- Fårösunds fästning, Gotland
- Observatoriet, Romeleåsen,
- Genarp
- Araslövs gamla kyrka
- Kungsstugan, Kristianstad
- Falsterbohus ruin
- Villorna i Lorensberg
- Chefsbostad, Lima
- Kansliet i Mexico City, Santiago de Chile samt Luanda.
- Garage i Villnius
- Åsbotorp, Falköping
- Gamla gymnasiet, Karlstad
- Kägleholms slottsruin, Örebro
- Forsa Gillestuga, Hudiksvall