Kommentar: Stålbad väntar Argentina

Det som många befarade skedde i söndags, då libertarianen Javier Milei vann presidentvalet i Argentina.

För det argentinska folket väntar nu ett stålbad som kommer att pressa ner ännu fler i fullständig fattigdom om Milei lyckas genomföra sina vallöften. 

Redan lever 40 procent av befolkningen i fattigdom, varav tio procent under existensminimum. Den galopperande inflationen på 140 procent urholkar arbetarnas ekonomi.

Utvecklingen beror främst på det avtal som den dåvarande presidenten Mauricio Macris nyliberala regering undertecknade med Internationella valutafonden, IMF, 2018. Trots stort folkligt motstånd har också Alberto Fernández nuvarande regering kommit överens med IMF om att fortsätta med en stram ekonomisk politik.

Åtstramningarna har fördjupat den ekonomiska krisen i landet. Det i sin tur skapade splittring inom regeringskoalitionen Union por la Patria.

Som konsekvens började folket vända regeringen ryggen, och upp-emot nio miljoner röstade inte alls i söndagens val. Av 34 miljoner röstberättigade argentinare lade 14 miljoner sin röst på extremliberalen Javier Milei och elva miljoner på nuvarande finansministern Sergio Massa. Milei vann med 55,7 mot 44,3 procent.

Under hela valkampanjen har Milei lovat använda den motorsåg han svingat med på valmöten för att reducera den statliga verksamheten. Flera ministerier ska försvinna, bland annat ska socialdepartementet bort. 

Han har också lovat privatisera allt som går. I kikarsiktet finns bland annat det statliga flygbolaget och det statliga oljebolaget YPF. Även den statliga televisionen ska säljas ut. 

Han vill stänga Riksbanken och införa dollar som betalningsmedel i Argentina. Också i utrikespolitiken kommer Argentina att underställas USA-imperialismen. Milei har redan meddelat att hans första utlandsresor ska gå till USA och Israel.

Den nya regeringen kommer att föra en utrikespolitik som går emot den multipolära värld som håller på att skapas. Vi ska komma ihåg att Argentina nyligen har blivit medlem i Bricssamarbetet, något som landet nu säkerligen komma att dra sig ur.  

Mitt i allt elände finns ändå en del positiva faktorer. I princip alla stora lagändringar måste gå igenom kongressen, och där har den samlade högern 70 ledamöter, inte de nödvändiga 129 röster som krävs. 

Ett annan faktor är att den argentinska folket har en kamptradition och det är mycket troligt att Milei inte kommer att kunna genomföra sin politik utan motstånd. Mer än så, allt tyder på att han inte kommer att klara sig till slutet av sin mandatperiod 2027 om han ändå skulle genomföra löftena genom dekret.