Stina Wollter har rätt – här är sanningen om Israels organstölder
Konstnären och SVT-aktuella Stina Wollter anklagas för att ha spridit antisemitiska konspirationsteorier om israeliska organstölder. Men är det antisemitiskt om det är sant? Proletären har intervjuat Donald Boström, journalisten som avslöjade organstölderna.
I en debattartikel kräver 211 personer med ”judisk anknytning” att SVT avslutar samarbetet med Stina Wollter, bland annat för att hon ska ha spridit ”antisemitiska konspirationsteorier” om israeliska organstölder. Liknande anklagelser mot Wollter har också kommit från Isobel Hadley-Kamptz på DN:s ledarsida och från politiker som Liberalernas Fredrik Malm.
Anklagelserna kommer efter Wollters kritik mot Israel på Instagram för snart ett år sedan, och togs upp i debatten igen efter att SVT förra veckan presenterat Wollter som programledare i satsningen ”Naken med Wollter”.
På fredagen den 25 oktober meddelade SVT:s programdirektör Eva Beckman i ett blogginlägg att tv-programmet blir uppskjutet på obestämd tid. Detta för att SVT riskerar att ”legitimera antisemitism” i och med sitt samarbete med Stina Wollter.
Ett av Stina Wollters mest kritiserade påståenden är att Israel systematiskt tagit organ och hud från dödade palestinier. Påståendet har framställts som en antisemitisk myt, eller något som inte är bevisat. Men är det verkligen så?
– I Israel och övriga världen är det ett mycket väl dokumenterat faktum att organstölderna skett, tyvärr både systematiskt och omfattande mellan åren 1988 till 2012. Men i Sverige har det bitit sig fast en bild om att det råder delade meningar kring händelserna, säger Donald Boström till Proletären.
Donald Boström är journalist och den utanför Israel som först skrev om organstölderna som uppdagades på rättsmedicinska institutet i Abu Kabir, Tel Aviv. När han skrev om händelserna i Aftonbladet sommaren 2009 var de redan kända i israelisk media genom en artikel av Ronen Bergman and Gai Gavra i tidningen Yediot Achronot, som dock aldrig översattes till engelska.
När Aftonbladet publicerade sin artikel valde israeliska myndigheter att neka till alla anklagelser om organstölder och ledande befattningshavare i landet kallade redan då avslöjandet för ”antisemitiskt”. Detta trots att en statlig rapport bekräftat organstölderna.
– Det blev en politisk karusell i Israel som lever kvar i Sverige. Den första reaktionen blev att förneka allt. Detta pågick fram till dagarna innan jul 2009 då prominenta vittnen trädde fram och erkände, berättar Donald Boström.
Först ut att erkänna var den dåvarande chefen för det rättsmedicinska institutet, Dr. Yehuda Hiss, som i en intervju med två forskare erkände att han och institutet stulit organ. Intervjun sändes i den israeliska tv-kanalen Channel 2. Strax efter bekräftade även hälsoministeriet och armén stölderna, men menade att detta nu var ett avslutat kapitel.
– Efter publiceringen i Aftonbladet blev jag kontaktad av läkare och forskare som i många år försökt stoppa stölderna. När de gav mig möjlighet att besöka det rättsmedicinska institutet i Abu Kabir där organstölderna skett visade de rummen för mig och sa: ”Det var här organen stals”, säger Donald Boström.
– När den hemligstämplade statliga rapporten togs upp i [Israels parlament] Knesset blev det stormigt när organstölderna debatterades. Ett av de ortodoxa partierna menade att händelserna var ett moraliskt bankrutt förfall som måste stoppas. Men i Sverige lever myten fortfarande kvar om att organstölderna aldrig ens ägt rum.
– Det är anmärkningsvärt att det fortfarande pågår en desinformationskampanj som letat sig in ända på DN:s ledarsidor.
För ett år sedan skrev Isobel Hadley-Kamptz, som än idag kallar organstölderna för antisemitisk propaganda, på DN:s ledarsida att Stina Wollter hyser ett judehat. Som grund för detta refererar Hadley-Kamptz bland annat till Donald Boströms artikel från 2009 och menar att Boström skrivit att ”Israel systematiskt fångade in och dödade palestinier för att stjäla deras organ [Proletärens kursivering]”.
”Varken Boström eller Åsa Linderborg, då chef för Aftonbladet Kultur, har bett om ursäkt för de antisemitiska lögnerna”, skrev Hadley-Kamptz som menar att Boström ändrat sin berättelse i efterhand – och att han ursprungligen menade att IDF sköt palestinier i syfte att skörda deras organ.
Men något sådant går inte att hitta i Boströms artikel från 2009. DN:s ledarskribent ljuger alltså.
I Boströms artikel beskrivs hur en stenkastande 19-årig man skjuts av IDF under den första intifadan och som skadad blir bortförd av den israeliska militären. Under tiden som 19-åringen är i IDF:s förvar avlider han och återlämnas senare till sin familj, uppskuren från buken till hakan och hopsydd.
Hadley-Kamptz menar också att palestinierna i Boströms artikel får ”agera organreserv innan de dödats”. Men Boström beskriver de händelser i Israel i början av 2000-talet då välbärgade Israeler, på grund av bristen på njurar för njurtransplantationer, anlitade kriminella ligor för att kidnappa människor från slummen i Pakistan, Brasilien och Filippinerna i syfte att stjäla deras njurar.
”Hälften av de nya njurar som israeler fått inopererade sedan början på 2000-talet har köpts illegalt från Turkiet, Östeuropa eller Latinamerika”, skriver Boström i sin artikel från 2009 och menar att vissa palestinier hyser ”misstankar” om att samma sak skett i deras land.
– Det är otroligt problematiskt att personerna som nu drevar mot Stina Wollter inte vet vad som egentligen hänt. Vi borde snarare vara glada för att organstölderna har stoppats. Det är man i Israel. Eller också vet personerna om att de stoppats och deltar ändå i hatkampanjen. Ett sådant debattklimat kan vi inte ha i Sverige, säger Donald Boström.
Att Israel medvetet mördat palestinier, gästarbetare, turister och sina egna medborgare med syfte att skörda deras organ är alltså inte sant. Men sanningen, att organen olovligt stals när personerna väl var döda, är nog så illa. Kroppar har blivit rensade på organ utan godkännande från vare sig familj eller personen i fråga.
Under decennierna som organstölderna pågick förpackade personalen på det rättsmedicinska institutet också en del av de skändade kropparna i plast för att dölja sina spår. När begravningsentreprenörerna kom för att hämta liken menade personalen att kropparna var smittade med farliga sjukdomar som skulle sprida sig om plasten öppnades. På detta sätt doldes organstölderna.
– När jag blev inbjuden till Israel för att debattera organstölderna beskrev en israelisk pr-grupp hur de arbetade med så kallad damage control som gick ut på att ändra vissa saker i berättelsen för att byta narrativ till det motsatta. Det gick ut på att skapa en osäkerhet kring sanningen, eller till och med skapa en helt ny sanning. Vilket man tyvärr har lyckats med, speciellt i Sverige, säger Donald Boström.
Organstölderna på rättsmedicinska institutet i Israel fick sitt slut efter en polisrazzia på området där de återfann organ och kroppsdelar från 8.200 människor, både palestinier och israeler. Ett stort antal israeliska familjer stämde också den israeliska staten för att olovligt ha skördat organ från deras anhöriga.
Men varför vill personer i Sverige skapa en helt annan bild av verkligheten kring organstölderna? Det är det effektivaste sättet att döda diskussionen om Israels massmord av barn, menar Donald Boström.
– I alla militära konflikter är det viktigt att ha makten över information. Det är då man vinner. För att Israel ska lyckas upprätthålla den palestinska ockupationen krävs det att man skapar ett helt annat narrativ som folk tror på. Och det här gäller inte bara för organstölderna.
– Det som Stina Wollter kritiserar är den israeliska regeringens folkrättsbrott och deras agerande mot det palestinska folket. Det har ingenting med antisemitism eller etnicitet att göra. Det är en realpolitisk kritik, avslutar Donald Boström.
Proletären sökte Stina Wollter för en kommentar, men hon meddelar att hon avstår från intervjuer för tillfället.