Hoppa till huvudinnehåll
Av

Gigekonomins daglönare: SUF startade Nopestr-kampanj – ställde Yepstr mot väggen

Yepstrs utbredning på arbetsmarknaden möter motstånd. Syndikalistiska Ungdomsförbundet (SUF):s kampanj Nopestr riktar sig mot samma ungdomar som Yepstr-appen vill nå.


Diskussionen om gigekonomin och Yepstr har gått lite under radarn under lång tid.

– Det stämmer. När vi i SUF skulle arrangera studier om gigekonomin i höstas hade vi väldigt svårt att hitta material kring den, säger Matilda Bergman från SUF. Det har mest varit positiva röster och inte mycket om hur de som arbetar ska få inflytande över den.

Yepstr
Yepstrs grundare och vd Jacob Rudbäck visar hur man hanterar en gräsklippare.

Ur den bristen på material och på erfarenheter från Yepstr-appen föddes kampanjen Nopestr, som bekämpar Yepstr via samma sociala medier som företaget använder.

På sin hemsida beskriver SUF hur man kan göra för att sabotera Yepstr-appen: ”Ladda ner Yepstr från appstore eller Google store och ge den en stjärna i betyg. Skriv gärna en kommentar om vad du tycker om appen. Därefter kan du avinstallera den igen om du vill. Har du flera googlekonton kan du downvotea appen från alla dina konton.”

Kampanjen gav resultat ganska snabbt när Yepstr-appens betyg sjönk från 4,6 till 0,9.

– Kampanjen har gått över förväntan, säger Matilda Bergman. Gensvaret har varit väldigt positivt, många delar oron och vi har fått över 1000 personer att rösta ner Yepstr på Google Store eller App Store.

Yepstr tvingades till och med bjuda in SUF till ett möte för att diskutera den för företaget så negativa kampanjen.

Privat / Matilda Bergman

– Vi förde fram våra krav och det vi ser som problematiskt. Vi har varit väldigt tydliga, till exempel med att Yepstr ska ta bort funktionen med betygsättning av ungdomarna. Men de gjorde klart att de inte var intresserade av att förändra något. Men vi fortsätter att jobba med frågan, säger Matilda Bergman.

En liknande kampanj har tidigare medverkat till att sätta stopp för Selfiejob, som raggade unga till restaurangbranschen. Selfiejob byggde på att unga annonserade efter jobb, och jobbet gick till den som var villig att ta lägst lön. Det handlade helt enkelt om att de arbetssökande skulle bjuda under varandra.

Företaget utsattes för en massiv kampanj och överlevde bara kort tid innan pengarna tröt. Bolaget är nu till salu, men intresset från eventuella köpare är svagt.