Timbroekonom vill se bostäder utan fönster för fattiga

Är man fattig och vill bo billigare, då kan man gott bo i en lägenhet utan fönster och med en takhöjd som når upp till översta fodret på dörren. Det menar Fredrik Kopsch, docent i fastighetsekonomi och sedan ett drygt halvår chefsekonom på näringslivets och högerns tankesmedja Timbro.

Det är i ett debattsvar till Sveriges Arkitekter som kritiserat Boverkets förslag till uppluckrade byggregler som Kopsch lägger ut texten:

”Att tillåta bostäder utan fönster och med lågt i tak gör att betydligt fler kan få bo billigare och bättre. Med slopade krav kommer källare och vindar att kunna byggas om till bostadsyta, i stället för att som i dag användas till förrådsutrymmen. Det möjliggör för tusentals bostäder, som på grund av något lägre kvalitet kommer att vara billigare än de som finns idag. Människor som inte har råd att bo centralt kommer att ges en möjlighet som byggregler hittills har förvägrat dem. Boverket bör gå ännu längre. Säkerställ brandskydd och konstruktionsteknik. Låt marknaden sköta resten”, skriver Kopsch.

Timbroekonomens tankar om fattiga människor i lägenheter utan fönster går stick i stäv med Boverkets nuvarande byggregler (BBR) som stadgar att ”kravet på dagsljus gäller rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt. I bostäder innebär det att exempelvis utrymmen för daglig samvaro, matlagning, måltider samt sömn och vila omfattas”.

Fredrik Kopsch behöver själv inte riskera att hamn i en fönsterlös lägenhet: 2022 tjänade han 831.658 kronor som lektor vid Lunds universitet. Det var före det mer välbetalda jobbet på Timbro. Med den inkomsten har Kopsch råd att bo i en hyresrättstrea på 126 kvadrat, på tredje våningen i ett vackert hus på Bredgatan i centrala Lund. Kopsch lägenhet är, enligt hitta.se, ”större än de flesta av grannarnas lägenheter i fastigheten”.

Det är inte första gången Kopsch vill lämna över bostadsmarknaden helt och hållet till marknadskrafterna.

”Sverige lider knappast någon brist på områden som är i stora behov av liberaliseringar. Bostadsmarknaden, som jag ägnat många år åt, är ett exempel”, skriver Kopsch och i en kommentar till Tidöavtalet gav han i SvD strax efter valet goda råd till bostadsminister Andreas Carlson (KD). Kopsch föreslog att regeringen skulle avskaffa hyresregleringen och ”remittera förslaget om fri hyressättning vid nyproduktion och ta fram en modell för att fasa in hela beståndet”.

Även om Fredrik Kopsch, som han själv skriver i en artikel på Timbros hemsida, ”knappt [har] varit utanför universitetsvärlden sedan jag började som student för 20 år sedan”, är det inte första gången han ger sig in i den aktuella debatten. Tidigare i år arbetade Kopsch som matbud åt Foodora, ett inhopp i den hårt kritiserade gigekonomin. Han talar sig varm för de underbetalda, slitsamma gigjobben och menar att ”de jobb som skapats av appbaserade tjänster, som Foodora, Wolt, eller olika elsparkcykelföretag är i sig en ny väg in på arbetsmarknaden. Och de här jobben kan räknas i tusental. Bara Foodora anställer 5000 matbud”.

Enligt Kopsch behöver ”den svenska arbetsmarknaden […] fler enkla jobb. Det är också det viktigaste skälet till att jag valde att cykla. Det har länge pågått ett opinionskrig mot just den här marknaden [… där] jobben målas upp som ovärdiga, med så dåliga villkor att de egentligen borde förbjudas. Men utan de här jobben kommer vi inte att klara de samhällsproblem som vi ställs inför”, skriver Kopsch, som inte tar hänsyn till att gigarbetarnas i huvudsak står utanför alla sociala trygghetssystem.

En annan slutsats Kopsch kom fram till efter sina fyra dagar som Foodorabud är att en rejäl skattesänkning för högavlönade skulle gynna alla, särskilt de som arbetar som matbud som skulle få mer att göra när de rika får mer pengar.

Enligt Foodoras hemsida snittar buden 160 kronor i timmen, och efter förhandlingar med Transportfacket har ersättningen utöver timlönen per leverans höjts från 20 till 25 kronor. Snittlönen i Sverige per timme är 224 kronor.