Trots kritiken – nu höjs pensionsåldern
Enligt Socialdemokraternas proposition om pensionerna görs pensionsåldern flytande. Trots att medellivslängden för vissa grupper sjunker, kommer pensionsåldern nu att höjas.
Den 16 oktober kommer Sveriges riksdag att fatta ytterligare ett pensionsbeslut. Om Socialdemokraternas proposition ”En riktålder för höjda pensioner och följsamhet till ett längre liv”, röstas igenom kommer detta i praktiken betyda att pensionsåldern görs flytande och oberoende av politiska beslut.
Den politiska viljan att höja pensionsåldern började dyka upp i Sverige för ungefär 10 år sedan, men frågan har vanligtvis lagts fram av liberaler och högern. 2014 lämnade Birgitta Ohlsson (L) in en motion till riksdagen om höjd pensionsålder och hennes argument går även att hitta i Socialdemokraternas proposition: De tunga och fysiskt krävande jobben försvinner. Nu jobbar vi framför datorer, har flexibla arbetstider och kan själva kontrollera arbetstakten.
”Vi har till exempel skådespelare och Nobelpristagare som är aktiva efter att ha fyllt 90 år”, kan vi läsa i Liberalernas motion.
I och med januariöverenskommelsen är Liberalerna och Socialdemokraterna överens. Medellivslängden i Sverige stiger och därför kan vi jobba längre.
Kortfattat kan man sammanfatta reformen med frågan: Hur långt lever vi efter 65 år ålder?
Vad regeringen föreslår är skapa ett ögonmärke för medellivslängden efter 65 år, baserat på siffror från 1994. Detta år var medellivslängden efter 65 19,8 år för kvinnor och 16 för män. 2020 beräknas dessa siffror ligga på 20,3 respektive 17,5 år. Baserat på denna ökning kommer därför pensionåldern höjas med ytterligare ett år, från och med 2026. Därefter kommer mätningarna av medellivslängden ske årsvis.
Rent praktiskt kommer detta betyda att personer födda 1959 och bakåt kommer få en riktålder på 66 år och enligt en prognos från Pensionsmyndighetens kommer de som är födda 1965 få en riktålder på 67 år och de som är födda 1970, en riktålder på 68 år. Riktåldern kommer bestämma tidpunkten då du, rent teoretiskt, kan förvänta dig att få ut full pension.
Men att basera pensionsåldern på medellivslängden i Sverige är problematisk. I alla fall om vi ska tro Henry Ascher, professor i socialmedicin på Göteborgs universitet. I en rapport från 2014 som han var med och publicerade kan vi läsa att samhällets understa skikt lever 10 år kortare än Sveriges elit.
— Jag rapporten bygger på forskning från 9 år tillbaka, så läget har säkerligen förvärrats sedan dess, säger Henry Ascher till Proletären. Att titta på medellivslängd för att bestämma pensionsåldern går bara att göra om vi lever i ett jämlikt samhälle, där det finns små skillnader mellan olika socioekonomiska grupper. Men så ser det inte ut i Sverige. Det är en stor skillnad i medellivslängd mellan till exempel högutbildade och arbetare.
— Om vi ska vara krassa så borde pensionsåldern vara olika beroende på vilken typ av jobb du har, var du bor och din ställning i samhället.