Undersköterskor om hälsoscheman: ”Ohållbart"

Frustrationen är påtaglig hos de fyra undersköterskorna som Proletären träffar i Partille. De frågar sig hur ska de ska få politiker, tjänstemän, fack och allmänheten att lyssna och agera för att stoppa de så kallade hälsoschemana. En snårig kommunbyråkrati gör det ännu svårare att förstå hur man ska kunna få förändringar till stånd.

Redan innan hälsoschemana infördes beslutade Partille kommun att korta ner nattarbetspassen, från tio-elva timmar till nio timmar för de anställda på kommunens äldreboenden. Det ledde till att de anställda istället blev tvungna att ta extra nattpass för att nå upp till samma sysselsättningsgrad. Även schemaläggning för helgerna har förändrats, från var tredje helg till varannan.

– Tiden för återhämtning blir mindre, tiden med familjen blir mindre och vardagen går inte att få ihop. Det är ohållbart, säger Cecilia Lundström. 

– Det är ju helt vansinnigt. På sin ”fridag” går man av sitt pass på morgonen klockan sju. Då behöver jag sova för att återhämta mig, så en stor del av dagen har redan gått när jag vaknar. Hur ska jag hinna göra de ärenden jag måste, eller umgås med familj och vänner? fortsätter Shakiba Taheri. Då finns ingen tid att göra sådana saker och jag vågar inte heller göra för mycket, då orkar jag inte jobba nästa arbetsperiod. 

Undersköterskorna vi träffar känner sig på sikt tvungna att gå ner i arbetstid för att orka jobba kvar, och då blir det ingen heltid oavsett. Jobbet i sig är tungt på det äldreboende, Jonseredsgården, där de är anställda. Där vårdas äldre dementa och underbemanningen är påtaglig.

– Vi är som regel en anställd per avdelning under natten och därför måste vi ju hjälpa varandra över avdelningarna om någonting skulle hända, säger Monika Schulzki. Om en äldre ramlar på toaletten och jag kallar på min kollega på avdelningen bredvid, blir det ju obemannat där under tiden. Vad händer om någon äldre på den avdelningen får för sig att vandra iväg?

Införandet av så kallade hälsoscheman, justeringarna av de anställdas arbetstid samt fler arbetspass påbörjades när pandemin rasade som värst, under våren 2020. I maj samma år uttalade sig avdelningschefen för äldreomsorgen i Partille kommun, Daniel Pus, i Göteborgsposten:

– Detta är egentligen ingen nedskärning, det är att vi behöver förlägga arbetstid utifrån den budget vi har.

Budget i balans är alltså, som så ofta, det allt över rådande målet. Priset för det betalas av försämrad arbetsmiljö och hårdare press på de anställda. Risken att försämringarna i drabbar de äldre är självklart överhängande. 

Kampen står alltså i flera frågor för undersköterskorna: för en god vård och bra boende för de äldre, för rimliga arbetsförhållanden och scheman för de anställda och för att få slut på underbemanningen, för både de äldres och de anställdas skull.

För drygt en månad sedan träffade Proletären undersköterskor och vårdbiträden som demonstrerade i Partille. Cecilia Lundström, Shakiba Taheri, Monika Schulzki och Eva Depa var alla där när protestlistor överlämnades. De ifrågasätter hur kommunfullmäktige så fullständigt kan bortse från att agera när det som är nämndens mål inte uppfylls.

Fina ord som att ”våra brukare är trygga i våra verksamheter” och att det ska vara en ”hälsosam arbetsplats”. Allt annat än vad undersköterskorna berättar om. Snarare en riskfylld boende- och vårdsituation med slutkörda anställda.

– Det blir inget liv kvar, avslutar Shakiba Taheri, varken för oss anställda eller de äldre.