Upphandlingsidioti i banunderhållet – kostnaderna i snitt 74 procent högre
Trafikverket har förlorat kontrollen över hur mycket banunderhållet kostar. De privata entreprenörerna tjänar pengar på verkets okunskap och bristfälliga upphandlingar. Det konstaterar riksrevisionen.
Av 31 upphandlingar som statliga Trafikverket gjort, blev 28 i snitt 74 procent dyrare när de skulle betalas. Skattebetalarnas pengar plöjs ner i vinster till privata entreprenörer.
Trafikverkets organisation är fullständigt oduglig, anser Hans Pollak som har lång erfarenhet av arbete vid järnvägen.
– Verket anställer nybakade studenter från Chalmers och jag har hört folk som har tittat på en hög av våt räls som ligger ute och väntar på att bli lagd säga att, ”så här kan vi inte ha det, den blir ju rostig…”, säger Hans Pollak.
Det är Riksrevisionen (RR) som gått igenom Trafikverkets upphandlingar. RR konstaterar att verkets oförmåga att beskriva underhållsbehovet i järnvägsnätet leder till bristfälliga förfrågningsunderlag och därmed också till dåliga upphandlingar. Något som i sin tur, menar RR:s projektledare Sherzod Yarmukhamedov i Sekotidningen, leder till ”en mängd avvikelser, tilläggsbeställningar och spekulativ budgivning. Sammantaget blir det stora kostnadsökningar”.
Riksrevisionen har granskat kontrakt som varje år kostar Trafikverket 3,7 miljarder kronor. Det är kontrakt med de privata huvudentreprenörerna, holländska Strukton Rail och norska NRC Group, samt statliga Infranord.
Tidigare hade statliga Banverket ansvar för järnvägsunderhållet. Efter att Reinfeldtregeringen börjat knoppa av Banverkets olika verksamheter 2009, lades verket ner 2010 och gick upp i Trafikverket med ansvar för all trafik i Sverige.
– När Banverket fanns gick 80 öre av varje krona ner i spåret och i verksamheten. Idag är det inte ens 20 öre, säger Hans Pollak till Proletären. Trafikverket vet inte vad underhållet kostar, och det är klart att entreprenörerna utnyttjar det, så mycket de bara kan. Jag vill inte överdriva men… i Strukton går säkert halva administrationskostnaden åt i diskussioner med Trafikverket om hur mycket de ska ha betalt.
Vinterunderhållet av järnvägen står för ungefär tio procent av den samlade kostnaden, och de kontrakten är 91 procent dyrare än vad de borde vara, enligt RR som konstaterar att entreprenörerna använder en prissättning som går ut på att maximera ersättningen i förhållande till det utförda arbetet.
Inte heller har Trafikverket, konstaterar Riksrevisionen, en samlad bild över det utförda underhållsarbetet och kostnaderna för det, vilket betyder att man inte heller kan ha en rättvisande bild av underhållsbehov och kostnader framöver.
– Företagen klämmer ut allt, det är tilläggsbeställningar och annat. Och de är ju vinstdrivande företag, så det är klart att de agerar så, säger Hans Pollak. Räknenissarna måste bort; Sverige måste ha ett nytt statligt verk i den här branschen, med kompetent folk som har hand om tjänstemän och arbetare över hela Sverige.