Kommentar: USA:s hökar flockas runt Kamala
Med en månad kvar till presidentvalet i USA är det allt fler gamla krigshetsare från både Demokraterna och Republikanerna som ställer sig bakom Kamala Harris.
Även om man inte ska överdriva de minimala skillnaderna mellan de två stora partierna i USA vad gäller utrikespolitiken, eller ha några illusioner om Donald Trump som fredsduva, blir det allt tydligare vilken presidentkandidat som många av de värsta krigshökarna i Washington föredrar.
Att demokraten Hillary Clinton – som hejat på alla USA:s interventioner och krig de senaste decennierna – står på Kamala Harris sida får knappast någon att höja på ögonbrynen. Men vem hade när republikanen George W Bush inledde kriget mot Irak 2003 gissat att hans vicepresident, krigsförbrytaren Dick Cheney, drygt 20 år senare skulle ge sitt stöd till den demokratiska kandidaten i presidentvalet?
Men det är precis vad han gjort den senaste månaden, liksom hans dotter Liz Cheney. Båda röstade som de republikaner de är på Trump i senaste valet, men det säger Liz nu att hon ångrar.
Cheney den äldre anger som skäl till sitt ställningstagande att Trump inte kan betros med makten på nytt, efter att han vägrade acceptera valresultatet 2020 och uppmanade till upploppet som följde i Kapitolium den 6 januari 2021. Men viktigare är nog vem Dick Cheney ser som den pålitligaste garanten för att den politik han själv personifierat sedan kalla krigets slut fortsätter.
Kamala Harris representerar status quo, att USA fortsätter att med militära medel försöka upprätthålla den rådande världsordningen med USA som hegemon. Eller förstärka den ytterligare – som genom det ”fulla stödet” mot Iran som president Joe Biden försäkrade Israel om förra veckan.
När Israels premiärminister Benjamin Netanyahu stod i FN:s generalförsamling i New York och visade kartor över ett ”nytt Mellanöstern”, utan ”förbannelsen” Irans inflytande, var det ljuv musik i öronen på en herre som Cheney, som sedan decennier tillbaka lobbat för krig mot Iran och den Iranstödda libanesiska motståndsrörelsen Hizbollah.
1992 var Cheney som försvarsminister under George Bush den äldre ansvarig för den så kallade Wolfowitz-doktrinen, som gick ut på att säkra USA:s ställning som den enda kvarvarande supermakten i världen. Tio år senare var han en av arkitekterna bakom ”kriget mot terrorismen”, som lett till miljoner döda och som Mellanöstern än idag lider av effekterna från, och idag ser han uppenbarligen Harris som den som bäst kan föra arvet vidare.
Cheney är långt ifrån den enda republikanska höken i Washington som gjort samma ställningstagande. I september skrev fler än hundra höga republikanska politiker och tjänstemän ur USA:s säkerhets- och underrättelseapparat under ett öppet brev där de ställer sig bakom Kamala Harris.
I brevet står om Trump att han ”hyllade våra fiender och underminerade våra allierade”, och att ”hans svaghet för att låta sig smickras och manipuleras av Vladimir Putin och Xi Jinping […] och kaotiska beslutsfattande runt nationell säkerhet är farliga kvaliteter”.
Bland undertecknarna återfinns tidigare CIA-chefen Michael Hayden; Maines republikanska senator William Cohen, som var försvarsminister under (demokraten) Bill Clinton; och William Webster, som varit chef för både FBI och CIA.
Trump har ofta upprepat att han kan avsluta kriget i Ukraina ”på 24 timmar”, men har samtidigt haft en mer aggressiv retorik mot Iran. Det var när Trump var president som USA drog sig ur JCPOA-avtalet med Iran om landets kärnenergiproduktion.
Men häromveckan sade Trump att han är beredd att åter göra ”en deal” med Iran. Efter att Iran förra tisdagen till slut svarade Israel efter en rad svåra provokationer – som innefattar mordet på Hamasledaren Ismail Haniya i Teheran och på Hizbollahs ledare Hassan Nasrallah i Beirut – genom att skicka närmare 200 robotar mot Israel, var han åter hårdare och förespråkade en israelisk attack på Irans kärnenergianläggningar.
Det har Biden avrått ifrån, medan han upprepat att USA ”fully supports” Israel i en väntad upptrappning mot Iran.
Samtidigt har Trump då han var president redan bevisat att han mer än gärna ställer upp för Netanyahu, som utnämnde honom till ”Israels bästa vän någonsin i Vita huset” när Trump bland annat flyttade USA:s Israelambassad från Tel Aviv till Jerusalem.
Krigshökarna i Washington må lita mer på Kamala, men oavsett vem som vinner valet kommer terrorstaten Israel att ha en pålitlig uppbackare i Ovala rummet när rösterna är färdigräknade.