Valet i USA: Vad har Trump gjort för arbetarna i USA?

Donald Trump lovade kolgruvearbetarna fler jobb och att ”ta tillbaka kolet som energikälla”. Idag finns bara 45.000 kolgruvearbetare kvar i USA. 2008 var de nästan 100.000. Under Trumps ämbetsperiod har produktionen sjunkit med 26 procent och 5.000 jobb har försvunnit, enligt siffror från statliga US Energy Information Administration. De arbetslösa lever på marginalen: Trump har konsekvent motsatt sig en höjning av gruvarbetarnas pensioner.

Cecil Roberts, ledare för gruvarbetarfacket United Mine Workers of America, konstaterade nyligen i ett tal att ”kolindustrin har inte kommit tillbaka, tvärtemot vad Trump säger. Ingen har räddat kolindustrin. Det är den bistra verkligheten”.

Han lovade stålarbetarna i Pittsburgh att återigen göra staden till USA:s stålhuvudstad. Inget har hänt. Han lovade bilarbetarna i Youngstown, Ohio, att utveckla GM:s bilfabrik. Idag har den flyttat till Mexiko och 4.500 arbetare är utan jobb.

Trump gick till val 2016 med en enkel slogan: ”more jobs and better wages”, fler jobb och högre löner.

Han har svikit alla löften.

Nu pekar allt på att den arbetarklass som i hög grad backade upp Donald Trump i valet 2016, inte längre står bakom honom på samma sätt. Trumps vallöften, till exempel om att vara en ”president som skyddar arbetarna och kämpar för dem”, ekar tomma idag.

– Han har förrått arbetarna och förvandlat arbetsplatserna till dödsfällor, hävdar Tom Conway, ordförande för stålarbetarfacket United Steelworkers (USW) i en debattartikel i tidningen Labor Tribune.

Conway konstaterar att Trumpadministrationen skurit ner kraftigt på det ekonomiska stödet till OSHA, USA:s motsvarighet till Arbetsmiljöverket, samtidigt som han fyllt styrelsen med representanter för bolags-USA. Antalet anställda inspektörer är det lägsta på 50 år och de har utfört det lägsta antalet inspektioner på 40 år. Det har lett till att 5.250 arbetare dog på jobbet under 2019, den värsta siffran sedan 2007.

Samtidigt har Trump avskaffat alla regler för arbete med kemiska och giftiga material, arbetslagsstiftningen för barn(!) och de inspektörer som var experter på gruvsäkerhet. Företag som Sverigeaktuella Amazon har fått fria händer att gå i spetsen för en utstuderad utsugning av arbetskraften.

– Företag som Amazon och andra vill inte ha ett fungerande OSHA. De har en villig partner i Donald Trump. Myndighetens inaktivitet beror på medvetna beslut som ska gynna bolagen och som sätter säkra profiter före arbetarnas säkerhet, menar Conway.

USW var delat i valet 2016; många lokala avdelningar slöt upp bakom Trump. Särskilt i Pennsylvania, där både gruv- och stålindustrin förlorade jobb. I valet röstade arbetarna för sina jobb, och Trumps löften säkrade en knapp seger, 48,6 procent mot Hillary Clintons 47,9. I den senaste (11 oktober) sammanvägda opinionsundersökningen från sajten FiveThirtyEight leder Joe Biden stort, 51 procent mot 45 för Trump. I Ohio vann Trump stort 2016. Nu leder Biden knappt.

Gruvstaterna Wyoming, Kentucky och West Virginia är fortfarande pålitliga republikanska fästen. Där vinner Trump. Men Pennsylvania är en så kallad swing state, en delstat som lutar åt ena hållet i ett val och åt det andra i nästa. Det är sådana stater – också bland annat Florida, Colorado, Ohio och Michigan – som Trump måste vinna för att hålla sig kvar i Vita huset.

Donald Trumps arbetarfientliga politik märks också i lönebildningen. Trump skryter om att de amerikanska arbetarnas löner stigit snabbare under hans ämbetsperiod än på många decennier. Det är lögn: fakta från U.S. Bureau of Labor Statistics (BLS) visar att löneökningen för arbetare under 2019 var 0,1 procent.

Särskilt hårt har Trumpekonomin drabbat de lågavlönade, en kategori som ökar dramatiskt. Enligt en rapport från det ideella researchinstitutet Brookings i slutet av 2019, tjänar 44 procent (cirka 53 miljoner människor) av de amerikanska arbetarna mindre än 18.000 dollar (motsvarande 158.000 kronor) om året. Rapporten konstaterar att ”nästan hälften av alla arbetare tjänar inte tillräckligt mycket för att de ska kunna känna ekonomisk säkerhet. Många av dessa arbetare tvingas att ha två, eller tre jobb, för att överleva”.

Trump har också vägrat höja minimilönen på 7,25 dollar (cirka 64 kronor) i timmen, slaktat olika hälsovårdsprogram för arbetarna och kraftigt rustat ned det sociala skyddsnätet. Hans skattepolitik har givit 6,8 miljoner arbetare, av en arbetarklass på totalt 157 miljoner, en mindre skattesänkning. Bolagens skattesänkning blev tolv gånger större och 111 av de 500 vinstrikaste bolagen fick tillsammans skattesänkningar på nära 76 miljarder dollar.