Vapenvila nära i Libanon – efter israeliska massakrer och hårdnackat libanesiskt motstånd

Efter drygt två månader av intensiva israeliska attacker mot Libanon och hela det libanesiska folket är en vapenvila nära. På tisdagskvällen ska det israeliska säkerhetskabinettet sammanträda, och därefter väntas ett 60 dagar långt eldupphör deklareras, enligt ihärdiga uppgifter i såväl israelisk som amerikansk media.

Den möjliga vapenvilan kommer efter blodiga attacker i flera städer den senaste veckan, då Israel demolerat flera höga bostadshus bland annat i Beiruts södra förorter. Men också i staden Tyr i sydvästra Libanon dödades tolv personer igår måndag, i närliggande Maarakeh sex personer.

Bara i lördags dödade Israel 84 personer i Libanon, vilket då tog den totala dödssiffran till 3.754 sedan den 7 oktober förra året, enligt det libanesiska hälsoministeriet. 29 av de 84 föll offer för en israelisk attack mot stadsdelen Basta i centrala Beirut, och 33 för attacker mot bland annat Shmistar och andra städer i Baalbek-Hermel-regionen i de östra delarna av landet.

Israel påstår att de för krig bara mot den shiitiska motståndsorganisationen Hizbollah, som också är Libanons största politiska parti, men har sedan september bombat också såväl sunnimuslimska som kristna områden. I måndags dödades också en soldat från Libanons formella – delvis USA-finansierade – armé, när Israel attackerade en militäranläggning i al-Amiriya utanför Tyr.

Ytterligare 18 soldater skadades i attacken som Libanons premiärminister Najib Mikati stämplade som ett angrepp på de pågående försöken till vapenvila. ”Israel säger än en gång, med libanesiskt blod, skamlöst nej till lösningen som diskuteras”, sade Mikati i ett uttalande samma dag.

Liksom i Gaza har Israel specifikt attackerat läkare och annan sjukvårdspersonal. Världshälsoorganisationen WHO publicerade förra veckan statistik som visar att Israel i sina attacker mot sjukhus och andra vårdinrättningar dödat proportionellt fler vårdarbetare och patienter i Libanon än vad som dödats i någon annan konflikt i världen, inklusive i Gaza.

I 65 av 137 israeliska attacker mot sjukvården i Libanon (47 procent) har minst en vårdarbetare eller patient dött, vilket är en ännu högre procentsats än i Gaza, enligt WHO.

Det är Hizbollahs motståndskraft, trots alla massakrer som den israeliska militären gjort sig skyldiga till, som är huvudanledningen till  att det förhandlas om en vapenvila. Israel kan döda civila i mängder genom sina flygattacker, men markinvasionen går trögt tack vare det motstånd som Hizbollah bjuder – trots de stora bakslag som organisationen lidit.

Hizbollah räknar den här intensiva fasen av kriget från den 17 september, då Israel genomförde en gigantisk terrorattack som resulterade i att omkring 4.000 av Hizbollahs kader, både militära och civila ledare, dödades eller skadades.

För två veckor sedan erkände Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i ett regeringsmöte att det var Israel som låg bakom attacken, ”trots motstånd i försvarsetablissemanget”, som Netanyahu uttryckte det då han ville ta äran åt sig för den blodiga attacken.

Ändå har organisationen stått pall och kunnat omorganisera sig, även efter Israels fortsatta attacker på de ledare som befordrats när Hizbollahs generalsekretare Hassan Nasrallah och en rad andra dödats.

Avtalet om vapenvila som nu ligger på bordet bygger på FN-resolution 1701, som kom till efter Israels förra invasion av Libanon 2006, och säger att Hizbollah ska dra sig tillbaka från gränsen mot Israel till bakom Litanifloden omkring 30 kilometer norrut. Därefter ska Libanons armé placera styrkor i södra Libanon för att ersätta Hizbollah, och Israel dra sig tillbaka.

Hizbollahs nya generalsekretare Naim Qassem har kategoriskt motsatt sig ett israeliskt villkor på att fritt få genomföra underrättelse- och militära operationer i Libanon när man anser det nödvändigt, vilket Qassem konstaterar skulle bryta mot Libanons suveränitet. Nu verkar det inte vara med i det formella avtalet som Netanyahus säkerhetsråd ska ta ställning till, men kan vara en separat överenskommelse mellan Israel och USA.

Att Hizbollah går med på vapenvila trots att Israel inte dragit sig tillbaka från Gaza, vilket var villkoret som Nasrallah ständigt framhöll, beror på de förändrade förutsättningarna. Israel har visat att de inte ens bryr sig som sina egna som är tagna som gisslan i Gaza, samtidigt som det nu handlar om att dels rädda Libanon och att säkra motståndets fortsatta styrka på sikt.

Palestinska Hamas ledare Osama Hamdan säger också till al–Mayadeen, som står Hizbollah nära, att ”Hizbollah har stått med vårt folk och gjort uppoffringar. Om en vapenvila uppnås i Libanon är det en bedrift av motståndet”.

Israels minister för inrikes säkerhet, den högerextreme Itamar Ben-Gvir, har sagt att det är ett ”stort misstag” att gå med på vapenvila, och en ”missad historisk möjlighet att utplåna Hizbollah” – men utan att hota med att lämna Netayahus bräckliga regering.

Netanyahus tidigare försvarsminister Benny Gantz, som porträtterats i svensk media som en mittenpolitiker i kontrast till Netanyahu, framför allt efter att han lämnade krigskabinettet i juni, är också motståndare till en vapenvila. Han har även manat till att Israels armé IDF ska attackera såväl den libanesiska armén som regeringen – för att den ”gett fri lejd åt Hizbollah”.

På tisdagskvällen lär vi få veta om avtalet blir verklighet, och senare om det i så fall efterlevs och vapenvilan håller.