Länge leve Hagabion!

”Hagabion är inte bara en biograf utan en del av en folkrörelse”. Så inleds tidslinjen om Folkets bios anrika göteborgsbiograf. Tidslinjen är en del av den nyöppnade utställning Länge leve Hagabion, som kan ses på Göteborgs stadsmuseum fram till den 19 april nästa år.

Hagabion drivs av Folkets bio Göteborg som är den största medlemsdrivna lokalorganisationen inom Folkets bio, med 120 ideellt arbetande aktiva. Det är också en av de lokala föreningar som till skillnad från riksorganisationen behållit socialismen i sina stadgar.

Ljuset i utställningsrummet är dämpat som i en biograf, och väggarna är täckta av gamla och nya filmaffischer – en konstform i sig. Rummet har, liksom Hagabion, tre ”salonger” i form av tv-skärmar med biografsäten framför. Och precis som på bio är det när man sitter i biostolarna som historien kommer till liv.

Det är här man får uppleva utställningens riktiga krona – den egenproducerade dokumentärfilmen ”Länge leve Hagabion!” De som var med förr och de som är med nu berättar om framgångar och motgångar. Om hur en antikommersiell och kollektivt styrd biograf som visar smal och ofta politisk film kan överleva, medan stora biografer och hela biografkedjor gått i graven.

Biografmaskinisten Davey Hammarsten, som har arbetat på Hagabion i 28 år, menar i filmen att det är den ideella drivkraften som gjort att Hagabion finns kvar. Att man vill visa film för att man tycker den är viktig, och inte för att tjäna pengar.

Biografer som Hagabion behövs. I en allt mer monopoliserad filmbransch, där Svensk Filmindustri (SF) äger en stor majoritet av Sveriges biografer, är de oberoende biograferna livsviktiga för att mindre kommersiella filmer ska få visas på bio.

Men som Sven Wollter säger i filmen – han längtar till den dagen när biografer som Hagabion inte längre behövs.

Har du turen att bo i en stad med andra biografer än SF:s, är det dem du bör gå till. Bor du i Göteborg – ta dig till stadsmuseet och titta på utställningen Länge leve Hagabion!