Hoppa till huvudinnehåll
Av
Utrikesskribent

Många fascister i Ukrainas regering

Ukrainas nya ledarskap börjar ta form. Västallierade politiker är ansiktena utåt men människor från olika fascistiska och nazistiska rörelser sitter på inflytelserika poster.


Det nya ukrainska styret speglar ganska väl sammansättningen i de protester som drev fram statskuppen. Här samsas mer rumsrena politiker med krafter som hyllar nazistiska krigsförbrytare och har förbindelser med Europas brunaste höger.

Från USA:s och EU:s officiella representanter hörs inga invändningar. Det är ju de krafter som väst i åratal backat upp som tagit makten.

Här redovisar vi vilka partier och personer som finns på några av de viktigaste posterna, inklusive i interimsregeringen.

Fäderneslandsförbundet, som grundats av Julia Tymosjenko, spelar den ledande rollen i regeringen. Interimspresident Oleksandr Turtjynov och premiärminister Arsenij Jatsenjuk är Julia Tymosjenkos närmaste medarbetare.

Trots anklagelser om maffiasamröre och ekonomisk brottslighet liksom homofoba uttalanden är detta USA:s främsta politiska vänner i Ukraina. Den US-amerikanska toppdiplomaten Victora Nuland sade redan innan maktskiftet att Jatsenjuk är den som är bäst lämpad att leda Ukrainas nya regering.

Den nytillträdde premiärministern visade snabbt att han följer USA:s önskemål. Jatsenjuk gjorde ingen hemlighet av att extremt impopulära åtgärder väntar. Vilket i klartext betyder nyliberal ekonomisk politik i form av privatiseringar, sociala nedskärningar och öppnade gränser mot väst.

Fäderneslandsförbundets företrädare innehar också andra poster i regeringen, som inrikes- och justitieministerposterna liksom ministern för EU-integration.

Svoboda är näst största parti i regeringen. Svoboda hette tidigare Ukrainas Socialnationalistiska parti. Trots en ibland välpolerad yta lever de antisemitiska, rasistiska och antidemokratiska åsikterna kvar.

Nuvarande partiordföranden Oleh Tiahnybok har sagt att Ukraina styrs av en moskovit-judisk konspiration och Svoboda har partiförbindelser med bland andra det nazistiska Svenskarnas parti och ungerska antiziganistiska Jobbik.

Även om både USA- och EU-företrädare inte har något emot att träffa Tiahnybok står han utanför regeringen. En titt på ministerlistan räcker dock för att inse att Svoboda har en stark position i det nya styret.

Oleksandr Sych, kallad Svobodas ideologiske ledare, är utnämnd till vice premiärminister. Han är en känd abortmotståndare som menar att kvinnor som inte vill bli gravida istället bör tänka på hur de lever. Sych leder den regionala partiorganisationen i Svobodas starka fäste Ivano-Frankivsk. Där har man drivit igenom ett förbud mot Ukrainas kommunistparti och det störtade regeringspartiet Regionernas parti.

Svoboda har ytterligare fyra regeringsmedlemmar. Försvarsminister Ihor Tenyukh, utbildningsminister Serhiy Kvit, jordbruksminister Ihor Shvaik och miljöminister Andriy Makhnyk är alla medlemmar i det fascistiska partiet.

Utöver de fem ministerposterna ska det tilläggas att Svobodas Oleg Mahnitsky innehar posten som riksåklagare.

I det nya styret finns också andra högerextrema krafter representerade, om än inte som ministrar.

Andrij Parubij har utsetts till chef för Ukrainas nationella säkerhetsråd. Han är idag medlem i Tymosjenkos parti men var 1991 en av grundarna av Svobodas nazistiska föregångare. Under Maidanprotesterna agerade Parubij som samordnare av de paramilitära grupper som bär huvudskulden till våldet och dödandet.

Till biträdande chef i säkerhetsrådet har en av de beväpnade fascisternas frontfigurer utnämnts, Dmytro Jarosh, ledare för Högersektorn. Tillskillnad från andra högerextremister bryr sig inte Jarosh om att välja sina ord med hänsyn till de västliga uppbackarna. Regionernas parti och kommunisterna pekar han ut som fientliga till den ukrainska nationen och därför ska de bekämpas ”med alla medel”.

Efter Rysslands militära maktdemonstration i Krim vände sig Jarosh till den tjetjenske efterlyste terroristen Doku Umarov och uppmanade honom att utnyttja tillfället till terroristattacker mot Ryssland.

Om Dmytro Jarosh accepterat posten är i skrivande stund oklart.

En av de nya makthavare som lyfts fram i medierna är Tetiana Tjornovil, chef för antikorruptionsbyrån. Hon har beskrivits som en grävande journalist som avslöjat korrupta makthavare och tillhör Tymosjenkos parti. Men Tjornovil har starka band till de mest extrema högerkrafterna. Bland annat har hon arbetat som pressekreterare för den paramilitära gruppen UNA-UNSO, vars internationella relationer innefattar det tyska nazistpartiet NPD.

Ytterligare en sak bör noteras vad gäller regeringsbildningen. Det största oppositionspartiet, UDAR, finns inte med.

Kanske är det så att partiet och dess ledare Vitalij Klitjko valt att blicka framåt och satsa på presidentvalet i maj. Men troligare är att detta har att göra med intressekonflikter mellan USA och EU.

UDAR är nämligen de tyska kristdemokraternas skapelse, och Klitjko ses som Tysklands och EU:s man i Ukraina. Att USA inte gillar Klitjko är känt. Den tidgare nämnda USA-diplomaten Victora Nuland har inte bara uttryckt sin bestämda uppfattning om vem som ska leda Ukraina. Klitjko har inte i en regering att göra, sade hon.

Nazistiska åsikter går bra, men nära förbindelser med Angela Merkel accepteras inte av USA.