Det är knappt tio år sedan bortåt 100.000 kvinnor i Sverige samlades under #metoo. Det var en kollektiv protest mot sexuella ofredanden, mot tystnadskultur och normalisering.
Enbart de drygt 65 branschspecifika uppropen skrevs under av omkring 70.000 kvinnor. Till dem ska läggas alla kvinnor som av olika skäl valde att vara anonyma eller inte hade en direkt anknytning till en specifik yrkesbransch. Samt den breda sympati som uppropet hade bland kvinnor, oavsett om de själva kände sig drabbade av trakasserier eller ej.
I början av juni i år publicerade Folkhälsomyndigheten en undersökning i befolkningen som visar allvarliga problem med oönskade fysiska närmanden särskilt bland unga tjejer och kvinnor. Nästan en av fyra kvinnor hade utsatts för oönskade sexuella inviter eller blottning, och lika många hade utsatts för oönskad sexuell beröring.
Närmare var sjätte kvinna uppgav att de hade blivit utsatta för försök till sex mot deras vilja, och lika många rapporterade att någon hade haft sex med dem, eller gjort något sexuellt mot dem, när de befann sig i en utsatt eller hjälplös situation.
Folkhälsomyndigheten konstaterar att det finns ett fortsatt behov av förebyggande åtgärder mot sexuellt våld, med fokus på unga kvinnor som är särskilt utsatta. Undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer i skolan måste stärkas för att förebygga sexuellt våld och adressera digitaliseringens påverkan.
Myndigheten framhåller metoo-rörelsen på hösten 2017. Att den bidrog till en ökad medvetenhet om sexuella trakasserier och sexuellt våld och att rörelsen har påverkat både samhällsdebatten och det politiska engagemanget för frågor som rör samtycke, sexualundervisning och trygghet i arbetslivet.
Så måste man se den påtryckning som #metoo hade på att den svenska sexualbrottslagstiftningen som 2018 kompletterades med samtyckeslagstiftningen. Där framgår uttryckligen att sexuella handlingar genomförda utan samtycke är brottsligt.
#Metoo gick över klassgränser. Uppropet var tydligt könsbaserat. Det visade omfattningen av trakasserier; allt från fackföreningar som Kommunal, IF Metall och Byggnads, från räddningstjänsten, vården, skolan, idrotten, konst och kultur till politiker och jurister, för att nämna några.
Listan kan göras lång och den visar på ett stort genomslag. Rörelsen gav inte bara namnunderskrifter i uppropen, den gav också ett antal utåtriktade manifestationer.
Hela frågan om våld mot kvinnor bottnar i patriarkala samhälleliga strukturer. De som säger att män är överordnade och kvinnor är underordnade. Det är urgamla uppfattningar som det tar tid att bryta ner. De måste utmanas hela tiden.
#Metoo vann förbättringar i ökad medvenhet; i lagstiftning, i sexualundervisningen i skolan och till arbetsmiljön. Men det krävs ett fortsatt arbete för kvinnors samhälleliga ställning.
Efter snart tio år kanske det är dags för ett nytt #metoo?
