2028 ska EU:s nya långtidsbudget börja gälla. Lite i skymundan pågår diskussionen om den sedan EU-kommissionen lagt fram sitt förslag till denna budget i somras.
Innehållet handlar om en omfattande strategisk omläggning. EU-pamparna vill flytta fokus från jordbruk och regionalstöd till att satsa på försvar och krisberedskap. Förslaget till ny långtidsbudget för EU är helt enkelt en upprustningsbudget som förbereder för krig.
Inför folkomröstningen 1994 bedyrade ja-sidan att EU var ett fredsprojekt som inte hade någon gemensam utrikespolitik eller något gemensamt försvar. De talade mot bättre vetande och ljög medvetet för väljarna. Utvecklingen och verkligheten har bevisat deras desinformation många gånger om.
Redan 2003 inledde EU och Nato ett formellt samarbete kallat ”Berlin plus-arrangemangen”, där EU fick möjlighet att använda delar av Natos resurser och kapacitet.
Detta samarbete har sedan utvecklats och fördjupats genom flera gemensamma deklarationer. Den senaste kom i januari 2023 och betonar att Natos strategiska koncept och EU:s strategiska kompass vilar på samma värden och går hand i hand. Bland de 14 punkterna märks det tydligast i skrivningen om att ”Kinas alltmer bestämda hållning och politik innebär utmaningar som vi måste ta itu med”. En skrivning som skulle kunna uppfattas som ett hot.
Genom Lissabonfördraget 2009 inrättades EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP). Inom ramen för detta har EU sedan dess bedrivit över 40 militära uppdrag och insatser över hela världen. Just nu pågår 21 sådana i tre olika världsdelar, Europa, Afrika och Mellanöstern.
2017 skapade EU sitt eget officiella militära samarbete, Pesco. Här drivs för närvarande 74 olika projekt för att utveckla försvarskapaciteten inom allt från militär träning till nästa generations vapen och cyberkrig.
Nu vill EU ta nästa steg genom en kraftigt ökad budget. Nivån ska uppgå till 2000 miljarder euro för åren 2028-2034, vilket är nästan en fördubbling.
Sverige är en stor nettobetalare till EU där den svenska medlemsavgiften i år uppgår till 48 miljarder kronor. I planerna för den nya EU-budgeten kommer den svenska avgiften att öka med minst 60 procent, kanske så mycket som 100 procent.
Detta har fått Tidöpartierna att börja uttrycka sig skeptiskt till planerna. Den svenska statsbudgeten är redan idag kraftigt underfinansierad på grund av den massiva svenska upprustningen.
Därför vill nu både regering och opposition låna pengar för att täcka hålen men med ett nytt EU-hål på 30 miljarder blir det ännu svårare för Tidöpartierna att få ihop sina politik. EU-minister Jessica Rosencrantz (M) vill se ett tak för EU:s budget och säger om budgetförslaget att ”volymen på budgeten är alldeles för stor, den måste ner”.
EU-kommissionens budgetförslag är baserad på två rapporter, Draghi-rapporten om Europas framtida konkurrenskraft och Niinistö-rapporten om EU:s krismotståndskraft. Det är slutsatserna i rapporten från den förre finske presidenten Sauli Niinistö som ligger till grund för EU:s planer på omläggningen mot mer militarism och upprustning.
Rapporten beställdes av Ursula von der Leyen och blev klar på ett halvår. Niinistö menar att EU måste gå mot mer överstatlighet för att möta olika hot. Speciellt pekar han självklart ut Ryssland. Försvarsförmågan borde ökas och minst 20 procent av budgeten öronmärkas åt krisberedskap, alltså åt ett EU-försvar med egen militär kapacitet.
Niinistö vill se satsningar på upprustning där EU-länderna måste tänka om och gå bort från ett nationellt fokus på försvar till ett gemensamt europeiskt fokus. EU-kommissionen har därefter gjort Niinistös tankar till EU:s officiella.
EU-kommissionen och olika nationella politiker är inte överens om budgetförslaget. Men de är överens om att satsningen på militarism och upprustning måste ske. Inte minst råder konsensus om fortsatt stöd till kriget i Ukraina.
Hittills har EU underhållit kriget i Ukraina med 120 miljarder kronor samt inom ramen för sitt eget militära utbildningsprogram utbildad 85.000 ukrainska soldater. I EU:s budgetförslag ligger anslag på 100 miljarder euro för återuppbyggnad och stöd till landets väg mot EU-medlemskap.
EU:s planer för östra Europa är tydliga. De vill inte att kriget mellan Ukraina och Ryssland ska ta slut. Därför motverkas aktivt de försök till fredsförhandlingar som USA under hösten försökt sig på och fler vapen pumpas in. Till glädje för vapentillverkarna.
Donald Trump och USA tar nu vad som förefaller vara en hämnd på EU genom att i den nya nationella säkerhetsstrategin vilja överge Europa för att fokusera på Asien och Sydamerika.
Trumpadministration vill att EU och Europa står för en större del av de militära anslagen. Och de europeiska ledarna lyder.
Samtidigt hävdar Trump att EU bildades för att lura USA och att unionen nu står inför en ”civilisatorisk utplåning” om de inte tar efter USA:s nya invandringspolitik och stoppar en påstådd massinvandring.
Under Trumps tid vid makten har den så kallade transatlantiska länken försvagats. Europeiska politiker är villrådiga hur de ska hantera det dysfunktionella äktenskapet och deras farliga svar är upprustning, expansion och militarism.
Det EU som under falska premisser lurades på svenska folket 1994 har på flera områden förändrats och försämrats till något ännu värre. Den grundlagsfästa högerpolitiken är väl känd sedan länge. Nu stadfästs också unionen som en militär allians som utsätter oss alla för ökad risk för konflikter och krig.
Denna utveckling borde svenska folket få utvärdera i en ny folkomröstning. För vår del är svaret självklart, Sverige måste lämna EU så fort som möjligt.
