Igår nåddes vi av det tragiska beskedet att countryikonen Dolly Parton gått bort, 80 år gammal.
Kvinnan som inte tog håret med sig till frisören, som betalade stora pengar ”to look this cheap”, som skrev två av de största countryballaderna genom tiderna, de hjärtskärande I will always love you och Jolene, på samma kväll. Hennes röst, humor, intelligens och makalösa karisma gjorde världen rikare.
Dolly växte upp under fattiga förhållanden, som det fjärde av tolv(!) barn, slog igenom i en bransch som äter upp unga kvinnor levande, jobbade hårt och har hållit hakan högt genom alla år.
En feministisk ikon? Nej, så skulle hon nog inte vilja kalla sig. Men för många var hon det. Inte minst tack vare 1980 års 9 to 5, komedifilmen med samma titel som hennes megahit om arbetslivets våndor.
I filmen spelar Dolly en sekreterare som tillsammans med sina två kollegor (Jane Fonda och Lilly Tomlin) planerar hämnas på sin chef, som är en riktig skitstövel. 9 to 5 gjorde Dolly till en megastjärna och hon medverkade i flera storfilmer under 1980-talet.
Klassmässigt var hon oklanderlig. Hon glömde aldrig sina rötter, svarade på intervjufrågor med oerhörd grace och visade alltid respekt för den lilla, hårt arbetande människan – det var henne hon sjöng för.
So long, Dolly. Tack för musiken.





