Hoppa till huvudinnehåll
Av

Håll huvudet kallt i coronarapporteringen

Hur rädd bör man vara för det nya coronaviruset? Inte överdrivet rädd, menar infektionsläkaren Tor Härnqvist.


Drygt 15 år efter att Sars härjade i Asien har ett nytt coronavirus uppstått i Kina. Är det förvånande? Inte särskilt. Det är nämligen inte första och sannolikt inte sista gången ett nytt virus uppkommer. Coronavirus är så kallade RNA-virus där det hela tiden sker punktmutationer i virusets arvsmassa. Många av dessa mutationer ändrar ingenting, vissa försvagar viruset medan enstaka tillför en ny dimension. Ett antal av Proletärens läsare har sannolikt varit infekterade av ett coronavirus. Det finns nämligen fyra varianter som orsakar alldeles vanliga förkylningar.

När nya smittämnen uppkommer och sprids uppstår också mycket oro. Hur smittsamt är viruset? Hur sprids det? Frågorna är många och de flesta av oss kan inte göra likt adelsungdomarna i Boccaccios Decamerone och isolera sig på ett gods för att med vin och delikatesser vänta ut epidemin. Istället kommer rapporter om hur folk i kollektivtrafik undviker personer med asiatiskt utseende. Denna missriktade oro är utifrån nuvarande situation i Sverige obefogad, men rädsla är en stark känsla.

Hur smittsamt är då 2019-nCoV? Virus smittsamhet brukar anges som R0-estimat, vilket är en uppskattning av hur många sekundärfall det kan bli kring en infekterad person. Vissa virus är luftburna och därmed riktigt smittsamma. Mässling är ett sådant exempel med R0 på 12-18. Coronavirus är inte luftburna och R0 beräknas till mer måttliga 2. Det finns alltså goda chanser att kontrollera smittspridningen givet rätt insatser.

Hur ser svensk beredskap ut? Svaret är nog att den är både bra och mindre bra på en och samma gång. I grunden har landet alla förutsättningar för att klara av den här typen av situationer. Den stora majoriteten av våra akutsjukhus är offentligt drivna och vi har en effektiv smittskyddsorganisation. Samtidigt går det inte att komma ifrån att Sverige har beredskapsproblem. Åratal av nedskärningar gör att antalet tillgängliga sjukhusplatser är klart begränsade. Inte ökar heller tilltron till beredskapen efter höstens debacle, när Apotekstjänst förstörde vården i delar av Svealand.

På den infektionsklinik som jag själv arbetar på har vi hittills provtagit ett fåtal patienter för det nya coronaviruset. Det har varit odramatiskt. Rutiner finns på plats för hur vi klär oss i personlig skyddsutrustning och för hur prov skickas till Folkhälsomyndigheten. Den stora risken föreligger inte på en infektionsklinik, när misstanken väl har väckts och åtgärder börjat sättas in. Riskerna för mer omfattande spridning råder snarare om man inte förstår att just denna person har en smittsam infektion. Det gäller egentligen oavsett om vi talar om det nya coronaviruset eller vanlig influensavirusinfektion som varje år grasserar under denna period av året.

Virala luftvägsinfektioner gillar kall väderlek. Det är svårt att påverka. Däremot kan man själv försöka att inte överhettas av mediernas rapportering, utan att hålla huvudet kallt.

Tor Härnqvist

Infektionsläkare