Hoppa till huvudinnehåll

Protester mot ”slavlag”: Tyska bilkapitalister kräver flexibel arbetskraft i Ungern

Protesterna mot den så kallade ”slavlagen” i Ungern fortsätter. Tiotusentals ungrare demonstrerade i lördags utanför parlamentet samtidigt som fackföreningarna förbereder generalstrejk.

Budapestbor protesterar mot ”slavlagen” i mitten av december.
Atlatszo.hu/Halász Áron

Tiotusentals ungrare samlades i lördags utanför regeringsbyggnaden i huvudstaden Budapest för att protestera mot den så kallade ”slavlagen” som öppnar för företag att kräva mer övertid av anställda. Lagen kommer att gynna bland annat tyska bilkapitalister som fått allt svårare att få tag i billig och flexibel arbetskraft i Ungern.

Protesterna bröt ut efter att lagen under tumultartade former klubbats igenom i parlamentet den 12 december förra året. Protesterna har spridits både utanför huvudstaden och till grupper som tidigare inte deltagit i demonstrationer mot regeringen. Undersökningar visar att uppemot 80 procent av ungrarna motsätter sig lagen. Landets fackföreningar har utlyst generalstrejk till den 19 januari.

Övertidslagen är en del av ett lagpaket som också innehåller en centralisering av nomineringsprocessen till domstolarna och ett öppnande för privatisering av landets universitet. Övertidslagen fick snabbt öknamnet ”slavlagen” eftersom den gör det möjligt för arbetsköpare att kräva arbetare på upp till 400 timmars övertid per år (istället för tidigare 250 timmar), samtidigt som löneutbetalningar tillåts dröja upp till tre år.

Det konservativa högerpartiet Fidesz som haft regeringsmakten sedan 2010 har vunnit stöd på en ”återindustrialisering” av Ungern, som framförallt efter finanskrisen 2008 haft en hög arbetslöshet. Återindustrialiseringen har bland annat inneburit skattelättnader, subventioner och arbetsmarknadsreformer som gynnat den ekonomiska eliten i allmänhet och tyska biltillverkare i synnerhet.

Ungern har nu bland de lägsta företagsskatterna i hela Europa. Många tyska biltillverkare betalar så lite som 4 procent skatt. Inkomstskatten är platt, 15 procent, medan momsen på livsmedel är Europas högsta, 27 procent.

Flera arbetsmarknadsreformer under Fideszregeringen har gjort arbetsmarknaden mer ”flexibel” och ökat antalet osäkra anställningar. Antalet bemanningsanställda fördubblades mellan 2012 och 2014. Samtidigt har den tillgängliga arbetskraften i Ungern minskat eftersom Fidesz motsatt sig flyktinginvandring och många ungrare lämnat landet och sökt jobb i andra delar av EU.

Den ungerska ekonomin domineras av tyska bolag, främst biltillverkare. Bilindustrin utgör 29 procent av landets industriella produktion och Tyskland är huvudsaklig exportpartner. Tyska bilkapitalister, som länge efterfrågat billig och flexibel arbetskraft, oroas över ”stigande kostnader för arbetskraft”. Många menar därför att ”slavlagen” är ett rent beställningsjobb från tyska kapitalister.

Den allt tuffare konkurrensen på världsmarknaden tvingar företag och regeringar att hitta nya sätt att pressa arbetskraftskostnaderna för att höja lönsamheten. Industriutflyttning, arbetskraftsimport, lönedumpning och reformer för mer ”flexibla” arbetsmarknader är alla olika verktyg med samma syfte. Med övertidslagen hoppas Ungerns högerregering på att pressa ut ytterligare lite till ur den befintliga ungerska arbetskraften.

Hittills har Fideszregeringen vägrat att gå demonstranterna till mötes och istället svarat med repression. Trots det har protesterna alltså fortsatt efter jul- och nyårshelgerna.