Lås upp hela webbplatsen
Krönika

Gammal fascism i ny kostym

Fotograf: Frankie Fouganthin
AFS vill ställa arbetare mot varandra istället för att de tillsammans ska rikta sin ilska mot den verkliga fienden, som skrattar hela vägen till banken.

De senaste åren har partiet Alternativ för Sverige (AFS) varit det högerextrema parti som gjort mest väsen av sig utanför riksdagen. AFS bildades 2018 av personer som uteslutits ur Sverigedemokraterna, och de verkar även ha fått med sig en del av SD:s så kallade trollarmé, som aggressivt marknadsför och kommenterar för partiet på sociala medier.

I AFS partiprogram möts man av en reaktionär rasistisk retorik där invandrare beskrivs som ”kriminella, bidragsberoende eller kommer från inkompatibla kulturer”. AFS skriver att: “Nu står vi inför det största existentiella hotet i vår historia. Vi har en moralisk skyldighet mot våra förfäder och mot våra framtida barn att göra allt som står i vår makt för att Sverige ska vara svenskt.”

AFS skriver också att även skötsamma personer inte ska förvänta sig att få invandra till Sverige.

AFS ekonomiska program börjar med beskrivningen att Sverige byggts upp av en allians av arbetare och kapitalister. AFS vill sänka skatten, de hävdar att arbetare inte känner av sina löneökningar eftersom skattetrycket är så stort. Inte ett ord om att hyreshöjningarna och prisökningarna slaktar arbetares plånböcker.

AFS hävdar även att majoriteten av de som tar emot bidrag är invandrare och/eller inte gör någon ”motprestation”, som de kallar det. AFS misstänkliggör människor som är arbetslösa eller lever på bidrag och hävdar att dessa vill leva på bidrag istället för att arbeta.

AFS vill även strypa det svenska biståndet. De hävdar att om Sverige kunde lyfta sig ur fattigdom så kan alla andra världens länder göra det också, bara de anstränger sig och jobbar hårt.

AFS verkar inte känna till att Sveriges välstånd bland annat beror på att vi höll oss utanför två världskrig, behöll våra industrier intakta, och sedan sålde det vi producerade till resten av Europa både under och efter krigen. Det är också lätt för AFS att säga till fattiga länder att jobba hårdare, när många länder i det globala syd plundras av amerikanska och europeiska företag som sitter på ländernas naturresurser. Imperialismen existerar inte i AFS världsbild.

AFS partiprogram präglas av rasism och arbetarfientlig politik. De skriver att svensk vård och omsorg måste bli bättre, men samtidigt vill de sänka skatten och utvisa en miljon invandrare. 37 procent av Sveriges undersköterskor är utrikesfödda och 53 procent av våra vårdbiträden likaså. Dessa vill AFS utvisa.

Jag är själv undersköterska, och har mer gemensamt med mina kollegor från Sydsudan och Palestina än vad jag har med svenska kapitalister, eller med nollorna i AFS för den delen. I AFS Sverige hade svensk vård och omsorg kollapsat.

Fascism är inte ett skällsord, det är en politisk ideologi som går ut på ett korporativt samhälle, där klasskampen utplånas. Under fascismen ska svenska arbetare vifta med den svenska flaggan och känna en falsk intresseharmoni med familjen Wallenberg och andra svenska kapitalister. Trots att den ena klassen gör sig rik på den andras arbete.

Under fascismen förbjuds strejker och kämpande fackföreningar. Fascismens mål är att spela ut arbetare mot varandra så att de inte riktar sin ilska mot den verkliga fienden, som skrattar hela vägen till banken. AFS är fascister och deras väljare är kapitalets nyttiga idioter. 

Dela artikeln