Hoppa till huvudinnehåll
Av
red@proletaren.se

Argentina står inför ett vägval

Söndag 22 november avgörs presidentvalet i Argentina i en andra omgång mellan högerns Mauricio Macri och centervänsterns Daniel Scioli.

Macri kommer från det marknadsliberala partiet PRO och representerar i valet den nyliberala alliansen Förändring.

Scioli är kandidat för Segerfronten, som med Nestor Kirchner i spetsen redan 2003 inledde en politik som var den direkta motsatsen till nyliberalismen. Efter Nestor Kirchner vann Cristina Fernández de Kirchner presidentvalet två gånger i rad och enligt konstitutionen inte får ställa upp en tredje gång.

Segerfrontens politik syftade till att införa en generell välfärd, återindustrialisera Argentina, bromsa importen samt föra en ekonomisk och social politik som fördelar bördorna mer rättvist.

Efter Nestor Kirchner seger märktes förändringarna. Arbetslösheten minskadet  rejält. Det statliga oljebolaget YPF, den argentinska flygbolaget Aerolineas Argentinas och järnvägen åternationaliserades. De privata pensionsfonderna förstatligades. Landet skuldsanerades och regeringen inledde en lång kamp mot de så kallade Gamfonderna, som är parasitära utländska spekulationsfonder. Gamfonderna har utnyttjats som ett politiskt vapen mot Argentina. 

I presidentvalet på söndag står två ekonomiska modeller mot varandra. Enligt Macris modell ska Argentina vara ett land som exporterar jordbruksprodukter. Enligt Scioli modell ska Argentina bli ett land med en stark inhemsk industri.

Macris politik kan sammanfattas i en devalvering av argentinska peson, lönesänkningar, privatiseringar och avskaffande av alla åtgärder som reglerar marknaden. Han vill att marknaden ska få verka fritt och släppa importen fri, vilket skulle slå ut den inhemska industrin och öka arbetslösheten.

Kandidaterna har en också olika syn på de mänskliga rättigheterna. Under militärdiktatorn Jorge Videlas förtryck 1976-1981 försvann 30000 människor i Argentina.  Det var först när Néstor Kirchner tillträdde som president 2003 som amnestin på allvar hävdes för militären och sökandet efter de ansvariga återupptogs och dessa började ställas inför rätta. 

Militärer som åtalats för brott mot mänskliga rättigheterna och deras advokater ser att en seger för Macri skulle öppna möjligheter att på nytt få amnesti, såsom de fick under den nyliberala president Carlos Menems styre 1989-1999.

Det finns just nu en regional agenda riktad mot de progressiva regeringarna i Latinamerika: Dilma Roussef i Brasilien, Rafael Correa i Ecuador, Nicolás Maduro i Venezuela och Evo Morales i Bolivia.

Macri får stöd från högerkrafterna i Latinamerika, som Henrique Capriles i Venezuela och Álvaro Uribe i Colombia.

Valet i Argentina är viktigt för de progressiva krafterna i hela Latinamerika. En seger för nyliberalismen i Argentina skulle få svåra konsekvenser för Celac, den latinamerikanska och karibiska gemenskapen, för Unasur, de sydamerikanska ländernas union och för handelsblocket Mercosur.  

Macri skulle förändra Argentinas utrikes politik med ett närmande till frihandelsavtalet TLC och till den frihandelsinriktade Stillahavsalliansen, Pacific Alliance, bildad av Colombia, Chile, Peru och Mexico.

Under Cristina Fernandez de Kirchner andra mandatperiod har det pågått en aggressiv och massiv kampanj från de högersympatiserande privata medierna i Argentina likt de mediekampanjer som förts i Venezuela och Brasilien.

På liknande sätt som högeroppositionens Capriles gjorde i senaste presidentvalet i Venezuela förändrade Macri sin profil inför valet. Nu profilerar sig Macri som en mittenpolitiker som ska behålla och förbättra det positiva som uppnåtts under Nestor och Cristina Fernández de Kirchner. Macri säger sig nu stödja åtgärder som hans parti röstat emot i kongressen. Han undviker att prata politik och föredrar tomma ord som ”folkets kraft”, ”omvandla energi till handling”, ”storhet” och ”alltid nära till folket”. Men vid hans sida finns nyliberala politiker och ekonomer som ska förverkliga ”förändringen” av Argentina.

Valet på söndags ser ut att bli mycket jämnt. I första omgången av president fick Scioli 37,1 procent och Macri 34,2 procent. Båda försöker nu vinna mittenrösterna från presidentkandidaten Sergio Massa, som i första omgången fick 21,4 procent.

Rolando Zanzi